Synpunkter på utredningen om det självsanerande medieetiska systemet

Bakgrunden till förslaget är att Utgivarna tagit ett initiativ till en utredning om det pressetiska systemet.

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) och deras familjer. Vi företräder personer med egna funktionsnedsättningar, anhöriga och personal som möter våra grupper inom t.ex. skola, vård, socialtjänst, arbetsförmedling och försäkringskassa. Bland våra medlemmar finns personer med ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och Tvångssyndrom (OCD), Språkstörning samt personer med nedsatt förmåga att läsa, skriva och räkna.

Vi har tagit del av utredningen och vill framföra nedanstående synpunkter.

Ur Riksförbundet Attentions synvinkel har utredningen tagit sig an en fråga som är mycket viktig för förbundets medlemmar. Det är inte ovanligt att en misstänkt brottslings neuropsykiatriska diagnoser använts som ett skäl till att ett brott begåtts. De senaste åren har flera allvarligare våldsbrott exempelvis förklarats med att personen ifråga har adhd eller Aspergers syndrom. Bland de mest kända finns Anders Behring Breivik, Ragnar Nilsson och Peter Mangs men även i andra fall används personernas diagnoser som anledning till brottet. I sin jakt på en förklaring förefaller media anse att den neuropsykiatriska diagnosen passar bra in.

Handisam och Riksförbundet Attention skrev i juli 2011 ett gemensamt upprop om att de pressetiska reglerna bör inkludera även psykiska sjukdomar. En känd kvällstidning hade då skrivit om Peter Mangs att det främsta beviset mot den mordmisstänkte 38-åringen i Malmö, var att han har Aspergers syndrom.

I en studie som Örebro universitet gjorde i samband med mordet på Anna Lindh konstaterades att medier ofta såg människors psykiska sjukdom som orsak till våldsdåd. Detta trots att vetenskapliga studier inte kunnat påvisa något sådant samband. Media sprider således en falsk bild att psykisk sjukdom är lika med farlighet.

Utredningens förslag

Utredningen föreslår enligt punkt 17 i de etiska reglerna följande: ”Framhäv inte enskildas kön, politiska tillhörighet, religiösa åskådning, sexuella läggning, ursprung eller andra personliga egenskaper om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande.”

Utredningen framhåller att tillägget ”eller andra personliga egenskaper” ska täcka in andra än de uppräknade faktorerna men vi anser inte att detta räcker.

Sverige har anslutit sig till, och är bunden av, en FN-konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Genom artikel 8 har vi åtagit oss att bekämpa fördomar mot personer med funktionsnedsättning.

Vi på Attention förstår inte se varför övriga diskrimineringsgrunder ska inkluderas i de medieetiska reglerna, men inte funktionsnedsättning?

Riksförbundet Attention anser att även Sveriges medier har en skyldighet att framställa personer på ett sätt som står i linje med konventionens syfte. Vi föreslår därför att punkt 17 i de etiska reglerna även inkluderar funktionsnedsättning bland de personliga egenskaper som saknar betydelse i sammanhanget.

Ann-Kristin Sandberg
Förbundsordförande

Ladda ner