Remissvar på preliminärversionen av ”Vägledning för barnhälsovården” (13-08-02)

Bakgrunden till vägledningen är regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram, tillgängliggöra och kontinuerligt uppdatera vägledningar, rekommendationer och kunskapsöversikter för förlossnings-, nyföddhets- och barnhälsovården samt elevhälsan. Syftet med vägledningen är att bidra till utvecklingen av en likvärdig barnhälsovård över landet.

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) och deras familjer. Vi företräder personer med egna funktionsnedsättningar, anhöriga och personal som möter våra grupper inom t.ex. skola, vård, socialtjänst, arbetsförmedling och försäkringskassa. Bland våra medlemmar finns personer med ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och Tvångssyndrom (OCD), Språkstörning samt personer med nedsatt förmåga att läsa, skriva och räkna.

Ur Riksförbundet Attentions synvinkel innehåller vägledningen viktig information för våra grupper. Vi har tagit del av den preliminära versionen av vägledningen och vill framföra nedanstående synpunkter.

Övergripande synpunkter

Vägledningen är mycket omfattande och mycket av BVC:s uppgifter; som samverkan med andra, arbetssätt, screening, hälsokontroller och hur man på BVC ska handla när ett barn behöver fortsatt utredning. Olika typer av funktionsnedsättningar som kan uppmärksammas på BVC beskrivs; autism, ADHD, språklig försening och generell utvecklingsförsening, m.fl. tillstånd, vilket vi på Attention anser är mycket bra. Utifrån vår kompetens är beskrivningen av exempelvis ADHD-diagnosen väl beskriven och vi vill understryka vikten av att de som arbetar på BVC har grundläggande kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Attention anser att det är viktigt att lyfta fram att i familjer som har sociala och ekonomiska problem så kan det finnas en bakomliggande funktionsnedsättning eller andra kognitiva problem som innebär svårigheter att klara ekonomi och försörjning. Funktionsnedsättningarna kan innebära en social belastning och psykosociala problem. Vägledningen lyfter fram kognitiva problem och utbildningsfaktorer som viktiga att uppmärksamma hos föräldrar, vilket är bra men vi tror att kopplingen till funktionsnedsättning skulle behöva vara starkare.

Våra medlemmar är ofta frustrerade föräldrar som efterlyser kommunens och landstingets stöd, både i form av stöd i föräldrarollen, eller som stöd åt barnet i form av god kontakt med psykiatrin/habilitering, kommunal kontaktfamilj eller liknande. Utmattade föräldrar utgör ett sämre stöd för sitt barn, och leder ofta till sjukskrivningar, utmattningssymtom, skilsmässor mm. Enligt vår undersökning 2011 rörande skolan och det stöd som behövs där, uppgav många föräldrar att de gått ner i arbetstid eller var sjukskrivna pga. sitt barns behov av stöd.

Barn med unga föräldrar

Vägledningen lyfter situationen för barn med unga föräldrar på sidan 28. Enligt amerikanska studier är tidiga graviditeter särskilt vanliga hos ungdomar med ADHD. Vi vill därför att vägledningen betonar behovet av anpassat stöd till föräldrarna som på grund av funktionsnedsättning är i behov av extra stöd.

Samverkan med sjukvården

I vägledningen föreslås direkt remittering till bland annat habiliteringen, något som Attention ser positivt på.

Barn i samhällsvård

Enligt vår enkätundersökning ”Det höll mig vid liv” så har många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar erfarenhet av omhändertagande eller interventioner i familjen. Det är mycket bra att vägledningen lyfter fram dessa barn. Vi vill dock understryka vikten av att eventuellt utreda funktionsnedsättningar hos barnen, särskilt som social och ekonomisk utsatthet följer med denna grupp och att orsaken kan vara odiagnostiserade funktionsnedsättningar hos föräldrarna.

Attention vill också lyfta fram situationen för många föräldrar som pga. tidigare missbruk eller en osäker boende-/försörjningssituation behöver stöd från både socialtjänst och BHV. Många föräldrar uppger att de förlorar stödfunktionerna när barnet väl har kommit, och att de känner sig ifrågasatta i sin föräldraroll istället för stöttade. De preventiva insatser som ges innan barnet är fött bör löpa vidare tills föräldern hittat sin roll, och i de fall det handlar om en funktionsnedsättning är det i barnets intresse att stödet fortsätter i den mån föräldern efterfrågar det.

Teamarbete

Attention instämmer med att de bästa resultaten uppnås om personal runtomkring barnet/föräldrarna kan arbeta som team och komplettera varandras kompetenser (sida 61). Vi vill dock betona att när det gäller utvecklingsbedömning behövs samverkan med psykolog. I förslaget till vägledning står det nu att det inte är avgörande vilken grundutbildning man har, men vi är av åsikten att för att göra en ”riktig” utvecklingsbedömning behövs psykologkompetens. Psykologen är den enda yrkesperson som kan utföra sådana specifika tester.

Handläggningsrutiner

Attention vill betona att första instans, i väldigt många fall av utvecklingsavvikelse, bör vara till barnläkare/barnläkarmottagning.

Ett problem på BVC i dag är enligt vår mening att läkarkontrollerna blivit så få, och saknas på 4- och 5-årskontrollen. Varje BVC ska dock idag ha en s.k. specialist-BVC, där sjuksköterskan kan begära att få en barnläkarbedömning. Vi kan inte se att detta belyses så tydligt i vägledningen, men vi anser att det är en viktig funktion.

Ann-Kristin Sandberg
Förbundsordförande

Ladda ner