Arkitekten Anna Ellingsen skapar framtidens skolor. Tusen skolor ska byggas på tio år. ”Nyckeln för en bra pedagogisk miljö finns i förståelsen för behoven som finns hos NPF-elever. En skolmiljö där lokal och pedagogik samverkar gynnar alla elever.”
Anna NPF-utbildar arkitekter
Arkitekten Anna Ellingsen skapar framtidens skolor och förskolor. Hon är väl insatt i vad NPF i skolmiljön innebär och försöker sprida den kunskapen vidare till arkitekter hon NPF-utbildar. Hon berättar att NPF-elever är känsliga för visuella intryck och ljud, vilket gör att majoriteten av dagens fysiska skolmiljö ett hinder. Lärmiljön är inte tillgänglig för dem, säger hon:
– Priset vi betalar för att behålla nuvarande lärmiljö är stressade barn med ångest. Många kan inte stanna kvar i skolmiljön. Jag arbetar för att sprida kunskap om tillgängliga lärmiljöer i min egen bransch. Vi arkitekter måste skapa skolor som möjliggör lärande för alla – ett arbete som genomförs i samarbete med verksamheten.
Lokal och pedagogik i samverkan
Det är ett övergripande problem att pengapåsar fördelas i stuprör, konstaterar hon, och menar att kostnaden för en tillgänglig lärmiljö sparar samhället in på kostnaderna som följer av problematisk skolfrånvaro. Hennes son, med neuropsykiatrisk diagnos, går inkluderad i en vanlig grundskola. Han födde Annas engagemang för tillgängliga lärmiljöer:
– Hur undervisar vi? Den frågan ligger till grund för att skapa en tillgänglig lärmiljö. Det handlar inte bara om lokal, eller bara om pedagogik. Dialogen mellan pedagoger och arkitekter skapar en tillgänglig lärmiljö, betonar hon.
Energi för lärande
Anna rekommenderar ”Värderingsverktyget för tillgänglig lärmiljö” framtagen av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Verktyget fokuserar på visuell miljön, ljudmiljö och visuellt buller och inkluderar alla former av funktionsnedsättningar. En tillgänglig utbildning kräver att skolan behöver utvärdera exempelvis entrén till klassrummet, förflyttningsflöden, tydlig skyltning, ventilation, färgsättning och bullerdämpande åtgärder:
– En tillgänglig lärmiljö handlar om att elevernas energi inte ska slösas på krångliga förflyttningar, störande fläktar eller röriga kapprum. Energin ska finnas för lärande.
Sanera intryck!
Lärare kan idag åstadkomma stora förändringar med små medel, säger hon:
– Sanera intrycken! Låt väggen intill vita tavlan befrias från information och teckningar. Samla istället dessa alster längst bak. Skärma av glasväggar och dämpa ljudet från stolarna med möbeltassar, stolsocka och tennisbollar.
Anna talar även varmt om ”rum i rummet”, att skapa hörnor med exempelvis fåtöljer med höga ryggar och möblera för möjlighet till avskildhet.
– Tänk på delaktigheten! Det är vanligt att elever med behov av avskildhet får sitta avsides i ett annat rum. Kanske behövs det ibland, men erbjud även möjlighet till en trygg hörna i klassrummet. En elev med behov av att ibland dra sig undan behöver också få känna sig delaktig i klassen.
1000 skolor på 10 år
Jag och mina kollegor brinner för skolbyggnader och närmar oss en byggboom. Vi är frustrerade över bristen på nationella riktlinjer gällande framtidens skolor, säger Anna. Hennes chef tagit initiativ till ”Opinion bygga skola”, där Sveriges ledande skolbyggare bjuder in till dialog: Hur skapar vi 1000 bra skolor på 10 år?
– Tusen nya skolor ska byggas kommande tio år – men ingen myndighet ansvar för hur skolor ska byggas, trots att Diskrimineringslagen klassar bristande tillgänglighet i skolan både i undervisning och lokaler som diskriminering. Enskilda kommuner utformar riktlinjer för varje skola. Vi arkitekter i samarbete med olika kommuner uppfinner idag hjulet på nytt inför varje bygge.
”Trötta på skolans korridorer”
Anna nämner Glömstaskolan i Huddinge, Stockholm, som ett gott exempel, där arkitekten nästan helt har ritat bort korridorer och hemklassrum på rad. Helhetsmiljö, aktiv utevistelse, trygga hörnor och flexibla rum som kan anpassas efter enskilda och gruppers behov står i fokus.
– Många är trötta på skolans korridorer. Ska man utveckla moderna lärmiljöer är det av yttersta vikt att NPF-perspektivet inkluderas, vilket jag tycker att man har lyckats med på Glömstaskolan. Nyckeln för en bra pedagogisk miljö finns i förståelsen för behoven som finns hos NPF-elever. En skolmiljö där lokal och pedagogik samverkar gynnar alla elever.
Text: Caroline Jonsson