Skolstarten skapar stor oro för elever med ADHD och autism

två flickor i klassrummet

bild: Johnér bildbyrå

Den här veckan börjar tusentals elever skolan efter ett långt sommarlov, och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar gör det med en klump i magen. Det visar en ny undersökning bland Riksförbundet Attentions medlemmar där 81 procent av alla elever och hela 87 procent av flickorna känner oro inför terminsstarten. Attention uppmanar nu skolledare och huvudmän att agera för en förändring.

– Siffrorna om oron är alarmerande och stärker det vi redan vet och hör i debatten inför skolstarten. Alltför många elever mår dåligt och många vill inte ens gå till skolan utan upplever en hopplös situation, säger Anki Sandberg, ordförande i Riksförbundet Attention.

Mellan fem och sju procent av eleverna i den svenska skolan uppskattas ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF*). Räknar man in elever som har liknande svårigheter men som inte uppfyller kraven för en diagnos, blir andelen ännu större. Enkäten visar att oron i hög grad även gäller föräldrarna. 94 procent av vårdnadshavarna säger att de känner oro inför skolstarten. En oro som tyvärr är befogad. Attention har i tidigare undersökningar lyft de svårigheter många elever med funktionsnedsättningar möter i skolvärlden. Det är en tuff verklighet för många.

– Får man inte det stöd och de förutsättningar man behöver för att klara skolan ser vi att det leder till både sänkta betyg och ovilja att gå till skolan, och till sämre självkänsla och psykisk ohälsa. Detta påverkar förstås hela familjen, något föräldrarna vittnar om i enkäten. Som anhörig känner man sig alltid orolig för vad som ska hända, man kan aldrig koppla av, menar Anki Sandberg.

I enkäten sticker även flickorna ut med 87 procent som känner oro inför terminsstarten. Motsvarande siffra för pojkarna är 78 procent.

– Idag vet vi att flickor diagnosticeras med både ADHD och autismspektrumtillstånd senare än pojkar. Det här är ett stort problem eftersom många flickor får hjälp alltför sent och inte sällan drabbas av psykisk ohälsa. Det kan vara ett skäl till att flickorna känner större oro.

En stark signal i enkäten är också att öka kompetensen hos all personal i skolan. Det gäller såväl hur man anpassar lärmiljön som bemötandet av elever med diagnos. Många föräldrar beskriver en stor okunskap som ofta ger negativa konsekvenser för alla, inte minst för barnen. Både Attention och andra aktörer arbetar aktivt med att öka kunskap och sprida information, men det krävs mer från beslutsfattare och huvudmän för att skapa bestående förändringar som når alla.

– Situationen är oacceptabel för våra barn och deras föräldrar. Att ta del av alla frisvar från föräldrarna om orsakerna till oron är en bedrövlig läsning. Kunskap finns om vilka utmaningarna är och vad som behöver göras. Nu ligger ansvaret och makten hos kommunpolitiker och skolledare. Det är dags för handling, för såhär kan vi inte ha det!

*Med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) menar vi ADHD/ASD, autismspektrumtillstånd, Tourettes syndrom och språkstörning.

Ta del av enkäten här>>

Ladda gärna ner rapporten men kom ihåg att ange källan!

Frågor? kontakta
Ann-Kristin Sandberg, Ordförande Riksförbundet Attention
Mobil: 08-120 488 04
Mail: anki.sandberg@attention.se

Annica Nilsson, intressepolitisk ombudsman Riksförbundet Attention
Telefon: 08-120 488 09
Mail: annica.nilsson@attention.se

Vad handlar enkäten om?
Enkäten om oro inför terminsstarten gick ut till Attentions medlemmar under en vecka i augusti. Totalt inkom 1850 svar från vårdnadshavare där 32 procent avsåg flickor och 67 procent pojkar. 77 procent angav ADHD/ADD som diagnos och 59 procent autismspektrum/Aspergers.

Huvudfrågorna var: ”Känner du oro inför att ditt barn ska börja skolan igen efter sommaren”, samt ”känner ditt barn oro inför att hen ska börja skolan igen efter sommaren?” Dessutom inkom över 1500 frisvar om vilka de främsta orsakerna till oron är.