Om NPF och körkort

Till och från lyfts kravet på läkarintyg för personer med NPF-diagnos som vill ta körkort. Det är ofta förenat med en del krångel, det kan också bli dyrt. Kravet på intyg kan dessutom vara en belastning för den redan hårt belastade vårdpersonalen. För att underlätta för samtliga, har Attention här tagit fram information om vem som kan skriva intyg, vad som ska intygas och hur många intyg som behöver lämnas in.

Tjej som kör bil sett inifrån

Det är inte bara personer med neuropsykiatriska diagnoser som behöver lämna intyg vid ansökan om körkort. Det gäller även personer med andra diagnoser, bland annat syn- eller hörselnedsättning, rörelsehinder, diabetes, epilepsi, psykiska sjukdomar som schizofreni och bipolära tillstånd samt vissa hjärt- och kärlsjukdomar. Att intyg krävs för neuropsykiatriska diagnoser motiveras av att de kan innebära nedsättningar av funktioner som påverkar bilkörningen, som exempelvis uppmärksamhet, impulskontroll eller förmåga att göra många saker på en och samma gång.

Använd Transportstyrelsens blankett för Läkarintyg

Det finns en blankett för körkortsintyg som Transportstyrelsen tagit fram för att göra det lättare att skriva intygen. Blanketten heter ”Läkarintyg avseende ADHD, autismspektrumtillstånd och likartade tillstånd samt psykisk utvecklingsstörning”. Blanketten är inte obligatorisk att använda, men Transportstyrelsen uppmanar läkare att använda den när intyg ska skrivas. Alla läkare känner inte till att det finns en blankett och vad som krävs för att skriva ett intyg om medicinsk lämplighet för körkort. Att ha med sig blanketten och visa den för sin läkare kan underlätta för läkarens bedömning.

Ladda ner blanketten från Transportstyrelsen webbplats >> HÄR

Vem kan skriva intyg?

Enligt Transportstyrelsens föreskrifter ska intygen utfärdas av läkare med specialistkompetens i barn- och ungdomsmedicin, i barn- och ungdomspsykiatri, i psykiatri eller annan specialistkompetent läkare med god kunskap inom området. För personer med läkemedelsbehandling bör läkarintyg i första hand utfärdas av den läkare som skriver ut läkemedlet. För de som har en kontakt med ovan nämnda specialister är det lämpligt att vända sig till sin läkare med specialistkompetens och få hjälp med ett intyg. Men vi vet att det finns landsting/regioner som av resursskäl har nekat patienter att skriva intyg, däribland Stockholms läns landsting inkluderat barn- och ungdomspsykiatrin. Då kan personen behöva vända sig till primärvården och en specialistkompetent distriktsläkare/husläkare för att få ett intyg. Den läkaren behöver ha god kunskap inom området och kunna svara på frågorna som ställs i intygsblanketten.

Vi vet att personer i Stockholmsområdet också hänvisas till Trafikmedicinskt centrum på Huddinge Sjukhus, men där är ofta väntetiderna långa. Det är också i få fall som det verkligen behövs en så ingående utredning som görs här. Även privata aktörer kan skriva intyg, men kostnaden blir högre än om den landstingsfinansierade vården skriver intyg.

En läkare som anser sig ha alldeles för liten kunskap om exempelvis ADHD eller Aspergers syndrom kan säga nej till att skriva ett intyg även om hen har rätt specialistkompetens.

Vad kan intygas?

I transportstyrelsens blankett framgår tydligt vad läkaren ska intyga. Därför är det bra att använda sig av blanketten när intyg skrivs. I intygen ska följande anges.

Läkaren ska ange vilken eller vilka diagnoser som patienten har och vilket år diagnoserna ställdes.

Läkaren ska fylla i frågor om eventuell läkemedelsbehandling. Om patienten får läkemedelsbehandling ska läkaren svara på frågan om den pågått i mer än tre år, om den varit stabil under de senaste två åren samt om behandlingseffekten och behandlingsföljsamheten är god.

Läkaren ska göra en bedömning av aktuella symptom och funktionsnedsättningar. Vid en sådan bedömning ska störningar av impulskontroll, koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och omdöme samt tvångsmässig fixering beaktas. Bedömningen ska göras mot bakgrund av:

  • funktionsnedsättningens konsekvenser för det dagliga livet
  • förekomst av beroende, missbruk eller överkonsumtion av alkohol, narkotika eller annan substans som påverkar förmågan att köra motordrivet fordon
  • förmågan att följa regler och förstå andras beteende i trafiken
  • kriminalitet

Den bedömning som läkaren gör ska visa hur allvarligt tillståndet är och vilka konsekvenser det har i det dagliga livet. Om det inte är den behandlande läkaren som skriver intyget är det i rollen som en i samhället trovärdig person som skaffat sig uppgifter från patienten och eventuella referenter, till exempel anhöriga, som hen skriver intyget.

Se också det PM som finns på Transportstyrelsen hemsida >> HÄR

När läkaren skriver intyget ska hen beskriva det medicinska tillståndet för att ge en bild av de medicinska förutsättningarna för att klara trafikens krav. Läkaren behöver inte bedöma om personen kan få sitt körkortstillstånd. Den bedömningen gör Transportstyrelsens utredare och läkare gentemot den föreskrift som finns.

Om läkaren är tveksam beträffande nykterhet och droger kan man ta prover och om man vill veta om brottslighet och tvivlar på patientens egna uppgifter kan man begära att få del av handlingarna på körkortsavdelningen inom Transportstyrelsen där också utdrag ur polisens register kan finnas.

Läkaren ska göra en bedömning av om prognosen för fortsatt stabilt tillstånd är god, dvs. om framtidsutsikterna ser bra.

När ska läkarintyg lämnas in?

Bedömningen av om förnyade läkarintyg ska lämnas in, görs mot bakgrund av förhållandena i det enskilda fallet. Transportstyrelsen gör en individuell bedömning av behovet. Det innebär att en del personer kan behöva lämna in flera intyg och för andra kan det vara tillräckligt att lämna in ett. Viktigt att veta är att det är Transportstyrelsen som beslutar om att dessa kontroller ska avslutas, och inte den enskilde läkaren.

För personer som inte medicinerar och det inlämnade intyget visar att framtidsutsikterna för fortsatt stabilt tillstånd bedöms vara god, ska det enligt Transportstyrelsen vara tillräckligt att ett intyg lämnas in.

För personer som medicinerar kan kravet på att lämna intyg upphöra efter tre år av läkemedelsbehandling, under förutsättning att läkaren intygar att:

  • behandlingen under de två senaste åren varit stabil.
  • det finns en god behandlingsföljsamhet
  • effekten av behandlingen är god
  • prognosen om fortsatt stabilt tillstånd är god.

Så här står det i Transportstyrelsens allmänna råd:

”Allmänna råd
Inom de första tre åren efter påbörjad läkemedelsbehandling bör villkor om ett till två läkarintyg föreskrivas vid behandling med läkemedel enligt 6 §. (TSFS 2015:65) Frågan om att avsluta villkorsuppföljning kan prövas i de fall där läkarintyg redovisar att läkemedelsbehandling har pågått i minst tre år, varav de senaste två åren med en stabil läkemedelsbehandling och där fortsatt god behandlingsföljsamhet och behandlingseffekt, samt god prognos om fortsatt stabilt tillstånd har visats. Om läkemedelsbehandling har avslutats bör orsaken anges. (TSFS 2015:65)”

Transportstyrelsen gör den slutliga bedömningen

Den slutliga bedömningen av hur lämplig man kommer att vara i trafiken blir en sammanvägning som Transportstyrelsens utredare eller läkare gör. Men om det läkaren har skrivit i sitt läkarintyg inte tyder på att det skulle vara några problem avseende trafiksäkerheten, finns det inga hinder för att få körkortstillstånd. Ibland kan Transportstyrelsen meddela att det i dagsläget inte kan medges tillstånd, att man vill följa utvecklingen lite först. Men det är sällan det blir ett blankt nej för all framtid.

För den som redan har körkort och får diagnosen i efterhand

Om personen bedöms vara olämplig att köra bil är den läkare som bedömer att det är så skyldig att meddela detta till Transportstyrelsen. Det måste däremot inte göras en anmälan från läkare bara för att en person får diagnos inom NPF-området eller för att det finns regler om kontroller för körkortsinnehavet om man har en sådan diagnos.

För den som inte längre uppfyller kriterierna för sin diagnos

För den som har lärt sig hantera de svårigheter som följer av ADHD är det en möjlighet att genomgå en ny utredning för att se om man fortfarande uppfyller kriterierna för sin diagnos. Den som inte längre uppfyller kraven och alltså blir av med sin diagnos, behöver då inte heller tänka på att lämna in dessa intyg. Om diagnosen tidigare är känd för Transportstyrelsen och uppföljande kontroller pågår kan det behövas ett nytt läkarintyg som intygar att diagnosen inte längre är giltig. I sådana fall kan kontrollerna avslutas.

 

 


Dela detta: