Remissvar på betänkandet ”Den framtida gymnasiesärskolan – en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning” (SOU 2011:8)

Bakgrunden till förslaget är regeringens önskemål om en harmonisering av gymnasiesärskolan till den reformerade gymnasieskolan.

Regeringen önskar också förslag på utformningen av gymnasiesärskolan så att den lätt kan anpassas individuellt inom ramen för de olika studievägarna. Utredningen skall även ge förslag på elevens rätt till att studera i annan kommun eller fristående gymnasiesärskola. Önskemål föreligger också om att studera konsekvenserna av förslagen för den särskilda utbildningen för vuxna på gymnasial nivå och utreda behovet av en mer breddad utbildning för den särskilda utbildningen för vuxna på gymnasial nivå.

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) och deras familjer. Vi företräder personer med egna funktionsnedsättningar, anhöriga och personal som möter våra grupper inom t.ex. skola, vård, socialtjänst, arbetsförmedling och försäkringskassa. Bland våra medlemmar finns personer med ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och Tvångssyndrom (OCD), Språkstörning samt personer med nedsatt förmåga att läsa, skriva och räkna.

Inledning

Vi har tagit del av betänkandet och vill framföra följande synpunkter. Ur Riksförbundet Attentions synvinkel har utredningen tagit sig an väldigt viktiga frågor. De negativa effekterna av en persons begåvningsnedsättning bestäms inte bara av funktionsnedsättningen grad utan också i stor utsträckning av faktorer i den omgivande miljön. Den nya gymnasiesärskolan ska rusta ungdomarna för ett meningsfyllt arbete och fritid, fungerande boende samt lägga grunden för ett fortsatt lärande. Innehållet i särskolan måste anpassas till dagens krav på utbildning och delaktighet i samhället.

I dagens grundsärskola och gymnasiesärskola finns frågor som det saknas säkra svar på, bland annat varför inskrivningen i särskolan ökar så kraftigt och varför variationen mellan olika kommuner är så stora. Det finns även frågetecken kring om den ökande andelen barn och ungdomar med utländsk härkomst i särskolan beror på språkförbistring eller verkligt behov av särskola? Och hur ska eleverna få yrkessysselsättning efter avslutad skolgång?

Utbildningen bör utformas så att ungdomarna får större möjligheter till framtida arbete och ge stöd för den personliga utvecklingen. Kraven måste vara realistiska men också utmanande för att ge den enskilde eleven insikt i sina möjligheter och begränsningar.

Utredningens förslag

Riksförbundet Attention instämmer i stora delar av utredningens förslag. Vi menar att man ska sträva för en ökad flexibilitet mellan gymnasiesärskolan och gymnasieskolan, samt att man bör eftersträva en ökad flexibilitet inom särskolan, för att varje elev skall nå så långt som möjligt i sina studier. Syftet för särskolan bör så långt som möjligt därför ansluta till syftet för gymnasieskolan och gymnasieskolan mest relevanta delar anpassas till gymnasiesärskolan.

Vi instämmer med utredarens förslag om att kunskapen hos den enskilde läraren måste förbättras för att kunna möta elevernas behov av individualiserad kunskapsinhämtning.

Gymnasiesärskolan föreslås få utformning i nio nationella program och ett träningsskoleprogram. Attention anser dock att det är viktigare att anpassa och harmonisera innehållet än formen. Den enskilde elevens möjligheter att för sin egen del anpassa sin studiegång och dess innehåll ökar kvaliteten på utbildningen. Attention anser att ambitionen måste vara att så många elever som möjligt erbjuds en lämplig yrkesutbildning som kan leda till arbete. Eleverna i gymnasiesärskolan ska inte behöva ha längre framförhållning än andra gymnasielever; ökad tillgång till kompletterande utbildningar efter avslutat yrkesutbildning på gymnasiesärskola och ökad möjlighet till arbetsplatsförlagt lärande bör eftersträvas.

Förslaget till ny gymnasiesärskola innebar ett kraftigt ökat utbud av utbildningsvägar och ökar möjligheter för individuellt utformad utbildning för varje gymnasiesärskoleelev, vilket Attention ställer sig positiva till.

Önskemål föreligger också om lokalintegrering för att erhålla en mer inkluderande utbildning. Attention menar att en sådan integrering är önskvärd, men att det inte får innebära några försämringar av den många gånger högre standard som finns i gymnasiesärskolan. Vidare kräver detta en mer effektiv ledningsfunktion och en förbättrad samverkan mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Vid avslutandet av studierna kommer högre vikt läggas på en väl utformad och utökad dokumentation om elevens utbildning. Riksförbundet Attention ser detta som ett stort framsteg och menar att rätt utförd kan detta underlätta övergången mellan skola och arbetsliv. Dokumentationen skall anses lika viktig oavsett hur stor del av utbildningen eleven klarat av under sina fyra gymnasieår. I dokumentationen ska även arbetsplatsförlagt lärande redovisas.

Utredaren föreslår att endast elever med utvecklingsstörning ska kunna gå i gymnasiesärskolan. Även om vi välkomnar ett förtydligande om vilka grupper som ska gå i gymnasiesärskolan så vill vi framhålla att en sådan gränssättning inte alltid är lätt att göra på individuell nivå. Vissa elever med autism eller autismspektrumtillstånd går idag i särskolan och kommer att ha svårt att tillgodogöra sig undervisning i vanlig gymnasieskola. Enligt förslaget ska dessa grupper inte längre kunna gå i gymnasiesärskolan. Attention menar att detta inte tillräckligt noga analyserats av utredningen samt att man måste överväga om det inte behövs undantagsregler för denna grupp. Vidare vill vi understryka behovet av att det skapas smidiga övergångsregler mellan nuvarande system och de förslag som läggs här.

Attention har under senare år uppmärksammats på det faktum att många elever hamnat i särskolan utan att höra hemma där. Därför stödjer vi utredarens förslag om skyldigheten för personal att till rektor anmäla om misstanke föreligger att elever på något sätt går i fel skolform.

Ann-Kristin Sandberg
Förbundsordförande

Ladda ner


Dela detta: