Rörelse gör skillnad

Svenska Dagbladet har just nu en artikelserie om “träning för själens skull”, om hur motion förbättrar den psykiska hälsan. Att prioritera rörelse och träning trots (eller kanske just för?) att arbete, studier, hemarbete och familj kräver mycket tid och energi kan förebygga måttlig depression och ångest.

Vissa landsting arbetar med metoden Fysisk aktivitet på recept (FAR) där läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster kan skriva ut FAR. Arbetet kan också rikta in sig på att öka kunskaperna om fysisk aktivitet inom exempelvis psykiatrin. Psykisk ohälsa tar sig ofta uttryck i kroppsliga symtom, och vice versa. Dålig kondition är en riskfaktor för att drabbas av depression, precis som en inflammation eller förkylning kan bidra till nedstämdhet.

I sina riktlinjer för ångest och depression (2010) skriver Socialstyrelsen att läkare kan prioritera fysisk aktivitet som behandling före läkemedel för patienter med lätt till måttlig depression. Fysisk aktivitet stimulerar bildandet av nya celler i hjärnan på liknande sätt som antidepressiv medicin. I studier har man sett att en antidepressiv effekt har uppnåtts efter nio till tio veckors träning.
Fyss är en manual för att ordinera träning vid olika tillstånd och sjukdomar där fysisk aktivitet har dokumenterad effekt. Där beskrivs ett par positiva resultat av fysisk träning:

Fysisk träning har visat sig befordra positiva tankar och känslor, ökad tilltro att klara av saker, ge ökat självförtroende och förmåga till självkontroll.

Fysisk träning leder också till en ökad motståndskraft mot stress.

Positiva effekter av rörelse och träning har även uppmärksammats med koppling till adhd. I höstas avslutades Attentions projekt Rörelseverkstan som arbetade med träningsmetoder för kvinnor och flickor med adhd. Utgångspunkten var att rörelseträning kan minska stress och ge ökad koncentrationsförmåga. Idag är projektet avslutat, men de finns redovisade i en metodbok och en film ”Rörelse gör skillnad” som finns i Attentions webbutik.

Dans och rörelse kan också användas i behandlande syfte. Dans- och cirkushögskolan har haft forskningsprojekt om dansterapi som behandling, stöd och hjälp för pojkar med diagnosen adhd/damp respektive tonårsflickor med depression. Deras metodmaterial och rapporter går att hitta på dans- och cirkushögskolans hemsida.

 


Dela detta: