Lagbrott att kräva diagnos för att ge extra stöd

En undersökning publicerad i Lärarnas tidning uppger var fjärde grundskollärare att de inte får extra resurser till elever i behov av särskilt stöd. såvida eleven inte har någon diagnos. Det strider mot skollagen, en diagnos är inget villkor för extra stöd för att nå kunskapsmålen

Lärarnas tidning har låtit undersökningsföretaget Skop fråga 1 000 lärare i grundskolan vad som krävs på deras skola för att få extra resurser till elever i behov av särskilt stöd.24 procent svarar att det krävs en diagnos, till exempel dyslexi eller adhd.

Trots att en diagnos kan öppna för resurser, och att den sägs vara så viktig för att eleven ska få rätt stöd tycks inte insatserna vara kopplade till de specifika behov som diagnosen innebär. Det visar en avhandling om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd, gjord av Joakim Isakssons universitetslektor i socialt arbete vid Umeå universitet.

– Rektorer ser sällan undervisningen eller de vuxnas förhållningssätt och kompetens som orsak till elevers stödbehov. I stället binds de svårigheter som uppkommer i klassrummet till fel och brister hos eleven själv, säger han. I stället för att individualisera problemen och flytta på barnet anser Ingemar Emanuelsson att skolan borde undersöka hur arbetssätten kan förändras och bli till stöd för alla elever.

Lärarförbundets medlemsundersökning ställer varje år frågan om lärarna får det stöd de behöver för barn med särskilda behov. I den senaste undersökningen svarade bara 17 procent ja.

Enligt Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén visar det att skollagens rätt till stöd är ett tomt papperslöfte. Det beror dels på att politikernas resursstyrning är alltför omedveten och dels på att lärarna inte har den ordinationsrätt som Lärarförbundet länge krävt.

Korta fakta

  • Skollagen om särskilt stöd
    Om en elev riskerar att inte nå målen ska det anmälas till rektor som har ansvar för att utreda behovet av särskilt stöd. Visar utredningen att eleven behöver stöd ska han eller hon få det. Ett åtgärdsprogram ska tas fram. Eleven ska få den hjälp som krävs att nå målen i sin ordinarie grupp/klass. Om det finns särskilda skäl får stödet ges enskilt eller i en särskild undervisningsgrupp.
  • Hur många får stöd?
    Omkring 30 procent av alla elever får stöd någon gång under sina nio år i grundskolan. Under ett läsår får 17–20 procent av eleverna stöd. Det visar undersökningar inom de så kallade UGU- och STOFF-projekten vid Göteborgs universitet.

Läs mer om ämnet i Lärarnas tidning

 

 


Dela detta: