Attention kräver likvärdig vård över hela Sverige

Köerna för att få göra en neuropsykiatrisk utredning ringlar sig långa i flera landsting. Och i vissa landsting får grupper inte ens stå i kön eftersom de inte uppfyller landstingens egna kriterier för utredning. Samtidigt blir många sjukskrivna p.g.a. depression, ångest eller utmattningsproblem. Attention ser en koppling mellan vårdköerna och psykisk ohälsa och vill ändra på det.

Regeringen och SKL har förlängt den s.k. Kömiljarden för att förbättra patienters tillgänglighet till hälso- och sjukvården. Syftet med kömiljarden är att uppmuntra och stärka tillgänglighetsarbetet i landstingen och regionerna. Men satsningen innebär också att vården prioriterar förstagångsbesöken framför utredningsarbetet, vilket har resulterat i att många medlemmar vittnar om långa väntetider innan deras utredning ens påbörjas.

I Västerbotten får endast var femte barn/ungdom påbörja utredning eller behandling inom 30 dagar från första kontakt tagits trots regeringens särskilda tillgängligghetssatsning för barn och unga med psykisk ohälsa *.

Liknande problem förekommer i flera landsting, bland annat Värmland där Läkarföreningen slagit larm. Även i övriga landet varierar köernas längd och tiden innan en utredning påbörjas.

I vissa landsting ställs dessutom olika kvalificeringskrav för att en utredning ska få göras. Det är inte ovanligt att vuxna nekas utredning med hänvisning till att personen visat sig klara av studier eller arbete. Utredning kan ifrågasättas om det saknas föräldrar eller lärare som kan beskriva hur det var när patienten var liten. Många medlemmar vittnar även om att man måste vara helt drogfri för att få göra utredning eller utsätts för slentrianmässiga drogtester för att få läkemedelsbehandling trots att misstanke om missbruk saknas.

Under tiden uteblir stödet hos Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, vården och i skolan, vilket innebär stora onödiga kostnader för sjukskrivning, arbetslöshet och underkända betyg i skolan.

Attention vill att:

  • Regeringen inför en ”utredningsgaranti” som säkerställer att patienterna skyndsamt får genomgå en utredning vid misstanke om ADHD eller annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
  • Landstingen skjuter till resurser till den psykiatriska vården för att komma tillrätta med vårdköerna
  • Landstingen enas kring riktlinjer om när en patient har rätt att få en utredning och vilket stöd som ska erbjudas då man kommer fram till en diagnos.
  • Riktlinjerna ska också tydliggöra att krav på drogtestning endast ska ske i fall då misstanke om missbruk finns.
  • Om ett landsting inte kan leva upp till snara utredningsinsatser och efterstöd skall patienten kunna få second opinion, utredning och behandling gjord i annat landsting utan att själv behöva stå för kostnaden.
* Uppgifterna baseras på sajten Väntetider i vården, www.vantetider.se, som ”Vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och Landsting” tagit fram.

 


Dela detta: