Utredare vill stärka stödet för elever med språkstörning

Scandinav_XMGD2

– Det är med stort intresse vi nu tar del av hur regeringens särskilda utredare Jan Sydhoff vill förbättra skolan bland annat för elever med språkstörning, säger Anki Sandberg. Dessa elever är en utsatt grupp som ofta går i vanlig klass utan några som helst anpassningar. Ett förverkligande av Sydhoffs förslag skulle öka dessa elevers möjligheter att lyckas i skolan.

De viktigaste förslagen presenterades i under torsdagen i en artikel i Dagens Nyheter under rubriken ”Så stärker vi stödet för elever med språkstörning”. Där konstaterar man att Dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning slår hårt mot lärandet. Med otillräckliga anpassningar i skolan blir de kommunikativa svårigheterna en oöverstiglig barriär mellan eleverna och omvärlden.

-I dag brister stödet i stora delar av landet, skriver Jan Sydhoff i debattartikeln. Delvis beroende på att grav språkstörning är alltför okänt, även inom skolan. Vi i utredningen har undersökt hur stor gruppen elever med grav språkstörning är, och landat i 10 000 elever i grund- och gymnasieskolan.

Elever med kommunikativa svårigheter löper betydligt större risk att misslyckas i skolan än genomsnittet. Den risken kan minska med insatser som personalförstärkning, anpassning av lokaler och kompetensutveckling. Vi anser att det behövs en bred uppslutning av professionella som tar ansvar kring dessa elever. Satsningar behövs på alla nivåer, från nationell nivå ända in i klassrummen.

Utredningen har bland annat haft i uppgift att redogöra för behovet av stödåtgärder samt föreslå hur rätten till utbildning på grund- och gymnasienivå bör tillgodoses för gruppen elever med grav språkstörning. Vidare ska man föreslå hur Specialpedagogiska skolmyndighetens stöd till kommunala och enskilda huvudmän kan utvecklas för berörda elever samt se över de statsbidrag som är aktuella.

Utredningens förslag går ut på att öka den regionala samordningen och öka skolornas möjligheter att ta sitt ansvar. Insatserna ska omfatta både vanliga klasser och särskilt anpassade kommunikativa miljöer.

Utredningen föreslår att regionala nav inrättas och blir plattformar för samordning som utmynnar i insatser med individen i centrum. Varje nav ska ledas av en regional samordnare med tillgång till personal med specifik kompetens inom dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning. Navets uppgift är att kartlägga och förbättra skolsituationen för alla regionens elever med dessa funktionsnedsättningar. Varje elev föreslås få en pedagogisk kontaktperson som följer utvecklingen under hela skoltiden.

Vidare föreslår utredningen nya regleringar som tillåter skolhuvudmän att, själva eller i samverkan, inrätta vad vi kallar särskilt anpassade kommunikativa miljöer, SAK-miljöer, på både grundskole- och gymnasienivå. Även en nationell SAK-miljö för elever med grav språkstörning föreslås.

För att visa hur lönsamma dessa satsningar är har man låtit nationalekonom Ingvar Nilsson göra en samhällsekonomisk analys av förslagen. Den visar att om en enda elev misslyckas i skolan och inte tar sig in på arbetsmarknaden fullt ut kan samhällets kostnader på lång sikt bli mellan 2 och 10 miljoner kronor per individ. För en enda elev som går från totalt utanförskap på arbetsmarknaden till lönesubventionerat arbete blir vinsten över 2 miljoner kronor. Det räcker alltså att vi lyckas förbättra framtidsutsikterna något för tio avgångselever per år för att finansiera alla de regionala naven.


Dela detta: