Barnkonventionen ska bli svensk lag enligt ett förslag som varit på remiss. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 och blev i och med det skyldig att leva upp till de krav som konventionen ställer. Men trots det finns brister i tillämpningen av konventionen. För att stärka konventionens ställning vill regeringen nu alltså göra den till lag, vilket innebär att barns rättigheter kan tas tillvara i större utsträckning än i dag.
Förutom att barnkonventionen blir svensk lag, föreslås lagändringar inom fyra områden där man sett tydliga brister i förhållande till barnets rättigheter enligt konventionen, bland annat barnets rätt att uttrycka åsikter och bli hörd (artikel 12) och principen om barnets bästa (artikel 3). Dessa fyra områden är barn inom LSS, barn i migrationsprocessen, barn som har bevittnat våld inom familjen och barn som har utsatts för våld inom familjen.
Även i förvaltningslagen som reglerar hur myndigheterna i stat och kommun ska handlägga sina ärenden föreslås en ny bestämmelse som anger att i ärenden som rör barn ska barnets bästa utredas och särskilt beaktas samt att barnet ska få relevant information och ges möjlighet att framföra åsikter i frågor som rör barnet.
– Vi är mycket positiva till att barnkonventionen ska bli lag och att barns rättigheter stärks, liksom förslaget om ett kunskapslyft för att höja kompetensen om barnkonventionen och sprida kunskap om metoder för att lyssna på barn. Det behövs mer kunskap om hur man samtalar med barn med NPF, så att barnen får förutsättningar att komma till tals, säger Annica Nilsson, intressepolitisk ombudsman, Riksförbundet Attention.
I remissyttrandet har Attention också gjort utredningen uppmärksam på de barn som inte bedöms omfattas av personkrets 3 i LSS (den personkrets som inte ställer krav på särskild diagnos) och som därför inte får del av LSS-insatser.
– Vi erfar att kommuner gör alltför restriktiva bedömningar och inte beviljar insatser utifrån behov utan istället fokuserar alltför mycket på diagnos. Idag kan barn som har omfattande svårigheter på grund av en funktionsnedsättning nekas stöd enligt LSS på grund av att barnet ”bara” har exempelvis ADHD. Detta behöver uppmärksammas, säger Annica Nilsson.
Attention har samarbetat med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) om utredningens förslag. NSPH:s remissyttrande finns att läsa nedan.