I Sverige är personer med ADHD inte välkomna som poliser. Det är inte värdigt ett land som ska stå för anti-diskriminering och utvecklad kunskap om ADHD. Förlegade synsätt gör att polisen idag går miste om bra poliser, och bidrar till det stigma som finns kring personer med neuropsykiatriska diagnoser. Undertecknarna uppmanar regering och rikspolischef att agera för en förändring.
Anki Sandberg, förbundsordförande Attention, Sven Bölte, professor i barn-och ungdomspsykiatrisk vetenskap, KIND, Karolinska Institute och Annika Brar, psykiater och habiiliteringsläkare sll
Den som söker till polisutbildningen och har till exempel ADHD, Tourettes syndrom eller Aspergers syndrom blir direkt bortsorterad. På polisens webbplats framgår att personer med ADHD eller annan neuropsykiatrisk diagnos inte kan bli polis. Samtidigt säger polisen att de har personal med ADHD som fungerar väldigt bra. Trots det är polismyndigheten inte beredd att göra några individuella prövningar. Våra medlemmar anser att detta är orättvist och diskriminerande. De ifrågasätter om man inom polisen har tillräcklig kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Det gör också vi.
Självklart finns det personer med exempelvis ADHD som är olämpliga som poliser. Precis som det finns personer utan ADHD som också är det. Men det vi på Attention hör är att polisyrket kan passa väldigt bra för välfungerande personer med ADHD. Många med ADHD är arbetsvilliga, engagerade och har driv, gillar varierade arbetsuppgifter och att arbeta under press, är lyhörda, har förmåga att leva sig in i andras situation, kan fatta snabba beslut, har förmåga att hantera krissituationer och lösa oväntade problem. Är inte det kvaliteter vi vill ha hos våra poliser?
I våra grannländer Norge och Finland finns inte motsvarande restriktioner, inte heller i Spanien, i Storbritannien eller i USA. Där är personer med ADHD välkomna att söka till utbildningen precis som andra. Vi tycker inte att det är värdigt ett land som Sverige att diskriminera individer med ADHD eller annan neuropsykiatrisk diagnos med denna generaliserade negativa hållning i intagningen till polisutbildningen. Dessutom är de tester som föregår en antagning till Polishögskolan både noggranna och omfattande.
På polisens webbplats står att polisen ska spegla samhället och ta tillvara på den kompetens som mångfald tillför. Men polisens antagningskrav verkar tvärtemot. De utgår istället från förutfattade meningar, exkluderar personer med NPF och bidrar till det stigma som finns kring neuropsykiatriska diagnoser. De riskerar att leda till att människor drar sig för att genomgå en utredning och istället mörkar sina svårigheter. Vad har vi vunnit då?
I vårt upplysta Sverige har vi långt kvar tills vi slutat stirra oss blinda på föreställningar om hinder. I rådande tider med kompetensförsörjningsproblem ställer vi oss också frågan om polisen verkligen har råd att utestänga alla med neuropsykiatriska diagnoser. Personer med NPF har ofta ett annat sätt att tänka och människor som tänker utanför ramarna bidrar till utveckling. Är det inte just det som polisen behöver?
Vi uppmanar Rikspolischef Dan Eliasson och Inrikesminister Morgan Johansson, att agera mot ett förlegat synsätt. Personer med ADHD och annan neuropsykiatrisk diagnos måste också få möjlighet till individuella prövningar precis som andra sökande.
Anki Sandberg, förbundsordförande Riksförbundet Attention
Sven Bölte, professor i barn-och ungdomspsykiatrisk vetenskap, KIND, Karolinska Institutet
Annika Brar, Psykiater, Habiliteringsläkare Stockholms läns landsting
Debattartikeln publicerad i Svenska Dagbladet 6 januari, och på webben 7 januari>>