Att ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, npf, ska inte automatiskt behöva innebära att det är krångligare att ta körkort. Den process som alla människor går igenom för att få ett körkort borde vara tillräcklig för att bedöma även om personer med npf är lämpliga att köra bil.
Det skriver riksförbundet Attention i sitt remissvar till Trafikverket och Transportstyrelsen.
Riksförbundet Attention anser att det är bra att förarutbildningssystemet ses över. Förhoppningsvis är ett nytt system bättre anpassat för den stora grupp personer som har neuropsykiatriska svårigheter (med eller utan npf-diagnos).
Attention ser också ett behov av utbildningar för landets körskolor och körskollärare, för ökad kunskap om undervisning och utbildning av personer med neuropsykiatriska svårigheter. Det skulle leda till att fler klarade kraven för körkort och spara både tid och pengar för den enskilde.
Det är också viktigt för oss att framhålla att om systemet med intyg för personer med npf ska vara kvar måste det förenklas, skriver Attention i sitt svar. I dagsläget är ofta mycket krångligt att få dessa intyg utskrivna. Väntetiderna kan vara långa. Det kan vara svårt att ens få tag på en läkare som är beredd att skriva ett intyg och det kan bli dyrt. Skillnaderna kan dessutom vara stora mellan olika delar av landet både vad gäller väntetider och priser. De flesta tvingas vända sig till privata aktörer där intyg kan kosta flera tusen kronor. För dem som hänvisas till Trafikmedicinskt center är väntetiden närmare ett halvår.
I våras undertecknade fyra barnläkare i Stockholmsregionen en debattartikel där de uttryckte att landets körskolor (som är experter på trafikbeteende) bättre kan bedöma lämplighet i trafik än enskilda läkare som skriver intyg. Den obligatoriska utbildning som både handledare och körelever måste gå skulle enkelt kunna kompletteras med information om särskilda behov hos personer med npf, ansåg de fyra läkarna.
Attention vill också se ett nytänkande när det gäller körkort för personer med npf. Det är viktigt att inte klumpa ihop alla med npf-diagnoser, eftersom de kan variera mycket från person till person och inte automatiskt gör en person till en sämre bilförare. Körskolorna skulle till exempel kunna genomföra ett datoriserat uppmärksamhetstest, exempelvis ett QB-test, som personer med ADHD ofta får göra. Långt ifrån alla med diagnos får dåliga resultat på provet, medan många andra misslyckas. Ett sådant test skulle dessutom ge säkrare förare rent generellt, med större möjlighet till insikt och strategier.
Läs hela remissvaret här, som pdf.
Fler tips: Listan över körskolor som har anpassad undervisning för dig med en npf-diagnos