Remissvar SOU 2018:11 – Om ungdomar som varken arbetar eller studerar

Stockholm den 17 december 2018

till Utbildningsdepartementet
103 30 Stockholm

Diarienummer: U2018/01831/UF

Attentions remissvar över ”Vårt gemensamma ansvar – för unga som varken arbetar eller studerar” (SOU 2018:11)

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och deras familjer. Vi företräder personer med egna funktionsnedsättningar, anhöriga och personal som möter våra grupper inom t.ex. skola, vård, socialtjänst, arbetsförmedling och försäkringskassa. Bland våra medlemmar finns personer med ADHD, ASD/Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, språkstörning samt personer med nedsatt förmåga att läsa, skriva och räkna. I dag har Attention drygt 16 000 medlemmar i närmare 60 lokalföreningar i landet.

Riksförbundet Attention har tagit del av remissen ”Vårt gemensamma ansvar – för unga som varken arbetar eller studerar” och lämnar nedanstående synpunkter.

Inledning

Attention har välkomnat den här utredningen eftersom vi har känt till problemet med unga som faller mellan stolarna under lång tid och har på nära håll sett hur unga och deras familjer drabbas och vilka konsekvenser det får. Bland dessa finns en överrepresentation av unga med funktionsnedsättning och vi har all anledning att tro att många av dessa har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Vi tycker att det är bra att utredningen har tagit ett helhetsgrepp om den här frågan och att man även har intagit ett funktionsrättsperspektiv. I stort tycker vi att förslagen är bra och vi tycker att det är viktigt att de också blir verklighet. Därför känner vi oro inför att endast ett fåtal av förslagen har gått på remiss, trots att vi bedömer att flera av dem är avgörande för att få tillstånd de stora förändringar som behövs inom det här området.

Utredningen konstaterar bland annat att unga med funktionsnedsättning och de som saknar en fullständig gymnasieutbildning (många gånger samma personer) är överrepresenterade i gruppen som varken arbetar eller studerar. Det är därför särskilt anmärkningsvärt att förslaget om en nationell etableringssamordnare för unga med funktionsnedsättning inte finns med bland de förslag man önskar synpunkter på. Vi menar att en sådan är nödvändig för att komma till rätta med den ohållbara situation som många unga med funktionsnedsättning hamnar i där ingen aktör tar ansvar för helheten och stödjer utifrån de svårigheter som följer av funktionsnedsättningarna. Via kontakter med våra medlemmar vet vi att många inom den här gruppen har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och autism. Unga med NPF har stora svårigheter att klara skolan med mycket låg måluppfyllelse och anmärkningsvärd hög frånvaro.[1]

Förslaget om att utreda förutsättningarna för en sammanhängande barn- och ungdomshälsa för åldersgruppen 0-25 år, är också ett viktigt förslag. Idag finns det brister i elevhälsans arbete, många inom gruppen unga som varken arbetar eller studerar har dessutom behov av insatser från flera vårdgivare och huvudmän och idag fungerar samordning och samverkan oftast dåligt. Det behövs ett bättre förebyggande och arbete och kunskap om den komplexitet som kan ligga bakom att unga hamnar utan arbete eller studier. Samordning och samverkan brister och det är sällan del sker något förebyggande arbete inte minst när det gäller att främja psykisk hälsa.

Vi vill också framhålla att gruppen som varken arbetar eller studerar inte bara är unga upp till 20 års ålder (då kommunens aktivitetsansvar upphör) utan snarare är det så att den något äldre gruppen mellan 20 och 25 år har minst lika stora behov av stöd till fungerande insatser, vilket bland andra Myndigheten för delaktighet (MFD) har konstaterat. MFD konstaterar att det är nästan dubbelt så många unga med funktionsnedsättning i åldern 16-24 år som finns i gruppen unga som varken arbetar eller studerar. Det är mycket viktigt att åtgärder och förslag även riktar in sig mot den åldersgruppen. Samhället har bara att vinna på att satsa på dessa unga.

9. Förslag för det kommunala aktivitetsansvaret

9.1 Utredning om ekonomisk ersättning till unga inom det kommunala aktivitetsansvaret

Samordnarens förslag: En utredning ska tillsättas för att utreda kommunernas juridiska förutsättningar att erbjuda ekonomisk ersättning till unga som omfattas av aktivitetsansvaret. Utredningen ska kartlägga nuvarande reglering och kommunal praxis, samt vid behov lämna förslag som möjliggör för kommunerna att lämna ekonomisk ersättning till unga som omfattas av detta ansvar.

 Riksförbundet Attention tillstyrker samordnarens förslag. Det är mycket viktigt att de unga får ekonomiska möjligheter att kunna delta i aktiviteter som ska leda vidare till studier och arbete.

 

9.3 Utveckling av en nationell betygsdatabas

Samordnarens förslag: Betygsdatabasen Beda ska byggas ut i enighet med Skolverkets förstudie, och fortsatt administreras av Universitets- och högskolerådet (UHR). Skolhuvudmän och utbildningssamordnare med betygsrätt som utfärdar kursbetyg, examen, studiebevis och gymnasieintyg efter introduktionsprogram ska rapportera in dessa uppgifter till Beda.  Kommuner ska utan avgift kunna ta del av uppgifter från Beda om slutbetyg, gymnasieexamen, studiebevis, motsvarande svensk examen för individer med utländska betyg, IB diplom och certifikat, samt uppgifter om SeQF-nivå 4 från folkhögskolan gällande individer under 20 år som är bosatta i kommunen.

Attention tillstyrker förslaget.

 

9.4 Ett stärkt stöd från Skolverket

Samordnarens förslag: Ett särskilt återrapporteringskrav kring det kommunala aktivitetsansvaret ska skrivas in i Statens Skolverks regleringsbrev.

Samordnarens bedömning: Statens Skolverk bör i större utsträckning ge ett implementeringsstöd till kommuner i genomförandet av aktivitetsansvaret, samt utöka sina analyser och sin redovisning av materialet från inrapporteringen från kommunerna gällande unga inom aktivitetsansvaret och de insatser de erbjuds.

Attention tillstyrker samordnarens förslag och bedömning.

 

9.5 En långsiktig plan för Skolinspektionens granskning och tillsyn

Samordnarens förslag: Ett särskilt återrapporteringskrav kring det kommunala aktivitetsansvaret ska skrivas in i Statens skolinspektions regleringsbrev.

Samordnarens bedömning: Statens skolinspektion bör se över hur myndigheten ska planera uppföljningen av kommunernas arbete med aktivitetsansvaret på lång sikt genom kvalitetsgranskning och tillsyn.

Attention tillstyrker samordnarens förslag och bedömning. Det är mycket viktigt att detta utvecklingsområde synliggörs. Vi instämmer i bedömningen att staten bör ha en långsiktig strategi för hur kommunernas arbete ska granskas och hur tillsyn ska ske.

 

10 Förslag för kvalitet i insatser

10.1 Förstudie om lokal och nationell uppföljning av frånvaro i grund- och gymnasieskola

Samordnarens förslag: Skolverket ska ges i uppdrag att genomföra en förstudie i syfte att inrätta ett system för inrapportering och redovisning av nationell statistik över frånvaro för grundskola, gymnasieskola och motsvarande skolformer.

Attention tillstyrker samordnarens förslag. Vi instämmer i att nationell statistik om frånvaro i grund- och gymnasieskolan behövs för att fortsätta att följa omfattningen och sätta in rätt åtgärder. Med anledning av Kalla faktas program som visade att åtminstone 5500 elever inte går till skolan alls, lyfte vi just krav gällande att regeringen måste se till att nationell statistik tas fram över elever i frånvaro.[2] Problemet behöver synliggöras så att det förebyggande arbetet som handlar om att ge alla elever förutsättningar att klara skolan intensifieras, men också så att det finns beredskap inom skola och kommun att framgångsrikt stödja de elever som behöver komma tillbaka.

Det är ett faktum att barn och unga med NPF är överrepresenterade bland elever med omfattande skolfrånvaro. Professionen bekräftar också den bilden. KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders) vid Karolinska Institutet har till exempel arbetat i ett projekt i Salems kommun för att få elever tillbaka till skolan. Bland de elever som de arbetade med hade 75 procent NPF. I ovan refererad artikel (fotnot 2) listar vi flera krav på åtgärder från regering och skolhuvudmän. Vi är övertygade om att om de skulle genomföras skulle också antalet unga som varken arbetar eller studerar minska dramatiskt.

 

10.2 Avslutande vägledningssamtal för elever som avslutar gymnasiet i förtid eller utan examen

Samordnarens förslag: Det ska införas en skyldighet för rektorer för gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan att se till att elever som riskerar att avsluta sin utbildning utan att fullfölja den, samt elever som riskerar att slutföra sin utbildning på ett nationellt

gymnasieprogram utan att erhålla en gymnasieexamen, erbjuds ett avslutande vägledningssamtal. Vägledningssamtalet ska erbjudas innan eleven formellt anses ha avslutat utbildningen. Om ett vägledningssamtal inte kan hållas ska samma information lämnas till eleven skriftligen.

Riksförbundet Attention tillstyrker samordnarens förslag, men vi anser att elevens behov av stöd framåt behöver analyseras i ett sådant samtal, och inte minst dokumenteras. Det är enligt vår mening viktigt att studie- och yrkesvägledaren bör vara med i detta samtal. Vi vill understryka vikten av att det här samtalet präglas av anpassningar utifrån den unges behov. Flertalet kan ha någon NPF, vilket gör att anpassningar kan behöva göras utifrån dessa svårigheter. Det bör också understrykas att samtalet ska äga rum i en miljö som fungerar för den unge.

Vår erfarenhet är att avhopp för många elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar beror på att eleven inte har fått stöd utifrån sina behov. Att inte mötas av en arbetsmiljö anpassad utifrån elevens behov av struktur, tydlighet, förståelse och annat stöd, gör tillslut situationen ohållbar för den unge. Tidig kartläggning av elevens svårigheter och styrkor och tidigt adekvat stöd som möter de behov man funnit i kartläggningen är viktiga pusselbitar för den som vill komma åt problemet med att unga avslutar sin utbildning i förtid. Här ser vi behov av kraftfulla åtgärder.

 

10.4 Nationell etableringssamordnare för unga med funktionsnedsättning

Samordnarens förslag: En nationell samordnare ska inrättas med uppdrag att verka för och driva på arbetet för att stärka etableringen för unga med funktionsnedsättning.

Riksförbundet Attention tillstyrker och välkomnar samordnarens förslag och vi menar att det är ett av de viktigare förslagen i betänkandet. Det är mycket angeläget att det blir verklighet, för vi behöver se tydliga resultat inom funktionshinderområdet, och inte minst när det handlar om etableringen av unga på arbetsmarknaden.

Måluppfyllelse är också alarmerande låg.[3] Ändå saknas tillräcklig kunskap om NPF i skolan och beslut som säkrar stöd och anpassningar för gruppen. Dagens lärarutbildning innehåller ingen obligatorisk kunskap om NPF. I en undersökning som KIND gjort, uppger 8 av 10 lärare att de inte fått någon NPF-utbildning på högskolan. Kunskap som skulle hjälpa skolans personal i arbetet med att ge stöd till eleverna och minska risken för utsatthet och framtida utanförskap. Tillräcklig kunskap om dessa funktionsnedsättningar saknas också hos stödjande myndigheter vilket försvårar möjligheterna att ge stöd utifrån de svårigheter som individen har och på så sätt en etablering på arbetsmarknaden.

Det behövs ett krafttag och ett perspektivskifte för att komma till rätta med den brist på kunskap och samordning som behövs för att minska gruppen unga som varken arbetar eller studerar samt stödja dessa unga på ett framgångsrikt mot studier eller arbete. Regering och statliga myndigheter måste ta samhällets oförmåga att möta unga med funktionsnedsättning på allvar och göra ordentliga satsningar. Vi vill understryka behovet av en nationell samordnare som driver på arbetet för att stärka etableringen för unga med funktionsnedsättning.

 

10.5 Samlad analys av kunskapsläget om insatsers effekter

Samordnarens förslag: Forte ska få i uppdrag att återkommande ta fram en samlad analys av kunskapsläget om vilka effekter insatser för unga som varken arbetar eller studerar har.

Riksförbundet Attention tillstyrker samordnarens förslag.

 

11 Förslag för samverkan och samordnat stöd

11.1 Utredning om samordnad barn- och ungdomshälsovård


Samordnarens förslag: Utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) ska ges ett tilläggsuppdrag att utreda och lämna förslag till hur en sammanhängande barn- och ungdomshälsovård ska säkerställas med särskilt fokus på de barn och unga i åldern 0 till 25 år som är i behov av insatser från flera vårdgivare/huvudmän. Detta ska göras som en del av utredningens uppdrag att analysera samverkan mellan landstingens hälso- och sjukvård och den kommunala hälso-och sjukvården och omsorgen.

Riksförbundet Attention tillstyrker detta förslag. Vi anser att det är mycket viktig och är angelägna om att det blir verklighet. I dag fungerar samordningen ofta mycket dåligt, och bidrar till svårigheter i såväl arbetslivet som etableringen inför ett arbete. Personer som har kognitiva svårigheter som en del i sin diagnos, behöver idag ofta sköta all samordning och alla kontakter själva, liksom söka och driva på så att insatser ges. Det är för många en övermäktig uppgift.

 

11.2 En lokal försöksverksamhet för samordnat stöd

Samordnarens förslag: Polismyndigheten, Statens skolverk, Socialstyrelsen och Verket för innovationssystem ska ges i uppdrag att koordinera en försöksverksamhet med ett lokalt sammanhängande system för barn och unga från 0 till 25 års ålder, som inkluderar selektiv och indikerad prevention samt stöd till unga som varken arbetar eller studerar, inom utbildning, omsorg och hälso- och sjukvård. Försöksverksamheten ska pågå under fyra till fem år. Den ska utvärderas och forskning ska kopplas till arbetet.

Samordnarens bedömning: Samordnaren ser att det finns ett behov av analys av om lagstiftning krävs men har inte haft möjlighet att göra en sådan.

Attention tillstyrker förslaget och bedömer det som mycket viktigt.

 

11.3 Nationellt samordnat stöd från tre myndigheter

Samordnarens förslag: Arbetsförmedlingen, Statens skolverk och Socialstyrelsen ska ges i uppdrag att gemensamt identifiera och föreslå åtgärder där nationell samverkan mellan myndigheterna kan bidra till bättre och mer sammanhängande stöd till barn och unga i åldern 0 till 25 år som riskerar att få eller som har svårigheter i sin etablering.

Attention tillstyrker detta mycket viktiga förslag.

 

11.4 Förstärkt beslutstöd i Regeringskansliet

Samordnarens bedömning: Systematiska sammanställningar och analyser av beslut som rör barn och unga i åldern 0 till 25 år som riskerar att få eller som har svårigheter i sin etablering i samhället bör göras löpande inom Regeringskansliet. Erfarenheterna bör följas upp efter ett år.

Attention tillstyrker förslaget.

 

11.5 Uppföljning av indikatorer

Samordnarens förslag: Situationen för unga som möter särskilda utmaningar i sin etablering ska följas upp genom ett indikatorsystem. Systemet ska innehålla följande indikatorer:

  • elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 6,
  • elever med behörighet till gymnasieskolans nationella program,
  • elever med frånvaro i grundskolan och gymnasieskolan,
  • elever med avslutade gymnasiestudier efter 3 och 4 år,
  • unga som varken arbetar eller studerar,
  • unga med ekonomiskt bistånd,
  • unga inskrivna hos Arbetsförmedlingen och som varit arbetslösa mer än tre månader, samt
  • unga med aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga.

Indikatorerna ska redovisas med kön som övergripande indelningsgrund och spegla lokala variationer. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ska ges i uppdrag att redovisa och sammanhållet tillgängliggöra indikatorer för unga som möter särskilda utmaningar i sin etablering inom ramen för det ungdomspolitiska indikatorsystemet.

Samordnarens bedömning: Indikatorerna frånvaro i grundskolan och gymnasieskolan samt unga som varken arbetar eller studerar bör ingå i indikatorsystemet och följas upp regelbundet förutsatt att framtagande av dessa uppgifter säkerställs i enlighet med Samordnarens förslag i avsnitt 10.1 och 11.6.

Riksförbundet Attention tillstyrker förslaget.

 

11.6 Statistik om unga som varken arbetar eller studerar

Samordnarens förslag: Statistiska centralbyrån ska få i uppgift att ta fram registerbaserad statistik över unga som varken arbetar eller studerar, samt att regelbundet leverera dessa uppgifter till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Attention tillstyrker förslaget.

Ann-Kristin Sandberg
Förbundsordförande

 

Riksförbundet Attention – för barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) och deras familjer. Vi företräder personer med egna funktionsnedsättningar, anhöriga och personal som möter våra grupper inom t.ex. skola, vård, socialtjänst, arbetsförmedling och försäkringskassa. Bland våra medlemmar finns personer med ADHD, Aspergers syndrom/ASD, Tourettes syndrom, språkstörning samt personer med nedsatt förmåga att läsa, skriva och räkna.


[1] I den enkät som Riksförbundet Attention genomförde tillsammans med Trygg Hansa under 2017 framkommer att endast 44 procent svarat att barnen har godkända betyg i matematik, svenska och engelska. Sju av tio vårdnadshavare har också svarat att barnet varit frånvarande (från någon eller enstaka gånger till flera gånger i veckan) under det senaste året av andra skäl än sjukdom eller beviljad ledighet. Läs mer i Attentions enkätrapport ”Det finns så mycket kunskap om NPF, kan inte begripa varför den inte når ut till skolorna” – en undersökning om hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har det i skolan och hur det påverkar familjen,  https://attention.se/2017/07/varfor-nar-inte-npf-kunskapen-ut-skolorna-enkatrapport-fran-attention/

 

[2] Varför låter vi barn slås ut från skolan? SvD 7 december 2018, https://www.svd.se/varfor-later-vi-barn-slas-ut-fran-skolan?fbclid=IwAR3-tGjIqILcHvh5r3MUA5oxbv7y2B2luukhjSS0Lwl6-Kxj8M4bhbOSUH8

 

[3] Se Attentions enkätrapport ”Det finns så mycket kunskap om NPF, kan inte begripa varför den inte når ut till skolorna.” – en undersökning om hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har det i skolan och hur det påverkar familjen, https://attention.se/2017/07/varfor-nar-inte-npf-kunskapen-ut-skolorna-enkatrapport-fran-attention/ Endast 44 procent av vårdnadshavarna svarade att barnen har godkända betyg i matematik, svenska och engelska.

 


Dela detta: