Flickor med autism och ADHD måste upptäckas och få stöd tidigare

Flickor med autism och ADHD upptäcks senare är pojkar. Detta har ett högt pris – för både individ och samhälle. Idag är det den Internationella kvinnodagen – och dags att agera!

Att flickor med autism eller ADHD inte upptäcks i tid innebär att adekvat pedagogiskt stöd kommer för sent eller uteblir helt, liksom annat stöd som strategier och behandling. Istället blir skolan en plats för en ständig kamp att stänga ute intryck, hänga med på lektionerna och i kamratkretsen trots svårigheter med koncentration och socialt samspelt. Att ”krascha” hemma hör till vanligheterna. För det är föräldrarna som får ta hand om ett trasigt barn som skärpt sig så till den grad i skolan att kanske ingen där lagt märke till svårigheterna. För de här tjejerna är bra på att maskera sina svårigheter och härma andra i de sociala aktiviteterna. Depression, ångest, smärtproblematik, ätstörningar eller andra självskadebeteenden är vanliga konsekvenser av bristande upptäckt och stöd.

Ha rätt glasögon på för att upptäcka tjejerna

Det är inte alltid lätt att upptäcka autism eller ADHD hos flickor. Det kan finnas hos flickor som gör ingen besvär längst bak i klassrummet och som klarar skolan med skapliga eller till och med bra betyg. Men också hos den pratiga och impulsiva som ofta hamnar i konflikter. Tjejen som omgivningen tror lider av bristande uppfostran, tonårstrots eller stök i familjen.

ADHD och autism är osynliga funktionsnedsättningar och svårare att upptäcka. Men beteenden och symtom finns där – om vi vet vad vi ska leta efter. För när vi vet mer om hur ADHD och autism kan yttra sig hos flickor är det också lättare att få syn på symtomen. Ett ständigt pillande med hår eller andra saker liksom ett intensivt pratande kan vara tecken på hyperaktivitet. Specialintressen behöver inte handla om tåg eller bilar, utan likaväl om smink, gosedjur eller hästar.

Vi på Attention får till och från samtal från vuxna kvinnor som är på väg att bli utredda eller nyligen har fått diagnos. Något har hänt; en omorganisation på jobbet, en separation eller att man befinner sig i småbarnsåren. Det går inte längre att kompensera för svårigheterna. Vardagen och arbetet faller i bitar. Utmattningen är ett faktum och misstankar finns om att ADHD eller autism kan vara en bakomliggande faktor. För många har besöken hos psykiatrin börjat långt tidigare, men andra psykiatriska diagnoser har ställts: depression, ångest, självskadebeteende. För flickors svårigheter med oro och ångest, trots eller osynlighet har andra förklaringsmodeller funnits, som problem inom familjen, tonårstrots eller föräldrars skilsmässa.

Stöd sent i livet kostar på

Att få stöd och diagnos sent kostar på. Förutom sämre måluppfyllelse och problematisk skolfrånvaro (som elever med NPF är överrepresenterad inom) får det långtgående effekter. I en nyligen publicerad studie[1] som omfattade 189 vuxna patienter (varav 57 procent kvinnor) som nyligen fått ADHD-diagnos, hade färre än hälften arbete som huvudsaklig inkomstkälla och bara tretton procent universitetsutbildning. Psykiatrisk samsjuklighet var vanligt liksom väsentlig försämrad hälsorelaterad livskvalitet.

Redan 2010 slog Svenny Kopp med sin avhandling ”Girls with social and/or attention impairments”[2] larm om att flickor med dom här funktionsnedsättningarna inte upptäcks i tid och vilka konsekvenser som det får. Trots det har mycket lite hänt för att öka på den här kunskapen.

Tills nu – hoppas vi. För Januariavtalet sätter press på att skolans kunskap och stöd till barn med neuropsykiatriska svårigheter ska öka. Från och med 2021 ska också kunskap om NPF vara en obligatorisk del i lärarutbildningen. Det här behöver självklart inkludera kunskap om hur neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism och ADHD kan yttra sig hos flickor.

Hur staten ska ordna så att skolans kunskap och stöd till elever med NPF ska öka vet vi ännu inte. Men redan nu har alla skolor och kommuner ett ansvar att stödja och ge alla elever med NPF förutsättningar att klara skolan.

Det är dags att alla landets skolpolitiker och skolchefer nu på allvar tar tag i det här problemet. Och varför inte börja idag på den Internationella kvinnodagen!

Text: Annica Nilsson, intressepolitisk ombudsman på Riksförbundet Attention

Referenser

[1] Health-related quality of life and burden of illness in adults with newly diagnosed attention-deficit/hyperactivity disorder in Sweden, Ahnemark et al. BMC Psychiatry (2018)18:223,https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30005675
[2] Girls with social and/or attention impairments, Svenny Kopp, 2010, https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/23134

För er som vill läsa mer

https://specialpedagogik.se/skolan-och-varden-missar-flickor-med-adhd/

https://specialpedagogik.se/flickor-med-adhd-syns-inte/

http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2017/03/Kunskapen-om-autism-hos-flickor-maste-oka/

https://specialpedagogik.se/fler-flickor-med-adhd-upptacks/

Attentions film ”Imorgon ska jag vara normal”, https://www.youtube.com/watch?v=W6rr5_9_D1M

Autism- och Aspergerförbundets film, https://www.autism.se/20180830_film_flickor_med_autism

 


Dela detta: