Familjelyftet och Riksförbundet Attention bjöd i förra veckan in till ett frukostseminarium kring temat orosanmälningar.
Morgonen inleddes med att Elisabeth Gunnars, projektledare för Familjelyftet hälsade alla välkomna. Seminariet började sedan med att förbundsordförande Anki Sandberg berättade om Attention, dess historia och framgångsrika arbete under snart 20 år. Därefter presenterade Elisabeth Familjelyftet och dess första rapport med fokus på dagens tema, orosanmälan. Många av projektets målgrupper har fått en eller flera anmälningar och då främst från skolan. Rädslan och oron för vad som kommer att hända, även om familjen känner att de behöver hjälp, är ändå stor. Kommer de ta barnet/barnen i från oss?
Många gånger handlar det om att barnet inte klarar skolsituationen, kanske till och med inte klarar av att gå till skolan. Frågan som lyftes var om ”orosanmälan används istället för anpassning i skolan?”. Den bilden bekräftades av fler deltagare och en representant från DO beskrev okunskapen i skolorna som en förklaring.
Linda, deltagare i Familjelyftet, berättade om hur det har varit när hon och hennes familj fick orosanmälningar och när hon själv bad om hjälp. Den gemensamma uppfattningen var att ökad kunskap om NPF behövs.