Enkätrapport om tjejer/kvinnor, NPF & psykisk ohälsa

Alarmerande många flickor och kvinnor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) lider av psykisk ohälsa och har någon gång tänkt att de inte orkar leva. Det visar den enkätundersökning som Riksförbundet Attention genomförde i maj 2020. Över 2 500 svarade på enkäten och bland annat framkommer det att 88 procent av de flickor och kvinnor med egen NPF-diagnos som svarade även lider av eller har upplevt psykisk ohälsa. 82 procent har någon gång tänkt att de inte orkar leva. Nu uppmanar Attention politikerna att se denna bortglömda grupp och ta deras upplevelser på allvar.

–  Det är otroligt viktigt att vi lyfter fram denna grupp i ljuset, säger Attentions förbundsordförande Anki Sandberg. Vi arbetar för att deras röster ska höras och deras berättelser blir lyssnade på. Det är otroligt sorgligt och djupt oroande att så många flickor och kvinnor med NPF även lider av psykisk ohälsa.

Hög nivå av psykisk ohälsa

Att det är så många som lider av eller har upplevt någon form av psykisk ohälsa är allvarligt. Av de flickor och kvinnor med egen NPF-diagnos uppger 91 procent att den psykiska ohälsan tar sig uttryck i ångest. 47 procent uppger självskadebeteende, 41 procent uppger ätstörningar och 58 procent har stannat hemma från skolan på grund av den psykiska ohälsan. Vad som är riktigt alarmerande är att 82 procent av de flickor och kvinnor som svarar uppger att de har tänkt tanken att de inte längre orkar leva. 63 procent av de anhöriga till någon med NPF-diagnos har någon gång fått höra sin anhöriga prata om att hon inte längre vill leva.

Diagnoserna upptäcks för sent

Många av de svarande i enkäten uttrycker att det finns en koppling mellan deras psykiska ohälsa och utmaningarna som kommer av deras NPF-diagnos. Samhället har för dålig kunskap och vården har dålig samsyn upplever de svarande. Problem med skola och privatliv är vanligt och det tar tid innan det uppmärksammas av lärare och omgivningen. Många anhöriga uppger att de såg problematiken innan de fick gehör i skolan. Både de med egen diagnos och anhöriga menar att den psykiska ohälsan kanske inte utvecklats om de hade fått hjälp och förståelse från samhället tidigare. 95% av flickorna och kvinnorna uppger att de fick sin NPF-diagnos efter 11 års ålder. 55 procent svarar att deras NPF upptäcktes först efter att de utvecklat psykisk ohälsa. Endast 22% av de som sökt hjälp hos psykiatrin upplever att den hjälp de fått har varit tillräcklig.

“Så som det nu ser ut är ovärdigt”

–  Resultatet av enkäten och de svarandes frisvar är ett stort underkännande på hur samhället hitintills har hanterat denna grupp. Det måste till en förändring för den här bortglömda och osynliggjorda gruppen. Enligt FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska svenska staten garantera att alla är lika inför lagen oavsett funktionsnedsättning och kön. Det är nu dags för ansvariga politiker och beslutsfattare på alla nivåer att leva upp till detta i praktiken. Så som det nu ser ut är ovärdigt. Det är dags att kavla upp ärmarna och förändra!, säger Anki Sandberg.

Bakgrund

Under maj 2020 genomförde Riksförbundet Attention en enkätundersökning riktad till flickor och kvinnor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och deras anhöriga. Syftet var att ta reda på mer om situationen för flickor och kvinnor med NPF, om psykisk ohälsa, vad det kan bero på samt vad de önskar kunde göras bättre.

Läs rapporten i sin helhet >> HÄR! 

Kontakt

Ann-Kristin Sandberg, Ordförande Riksförbundet Attention
anki.sandberg@attention.se  070-717 40 25

Matilda Berglund Calais, Intressepolitisk utredare Riksförbundet Attention
matilda.berglund.calais@attention.se 076-696 39 18