Idag släpper Attentions projekt Familjelyftet sin andra rapport! Den fokuserar på socialsekreterarna som möter föräldrar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Svaren i rapporten bygger på en enkät och djupintervjuer. Den ger oss en värdefull fingervisning på hur relationen mellan föräldrar och socialtjänst fungerar.
Först av allt: Det är tydligt att många socialsekreterare upplever att familjer med NPF är vanligt förekommande klienter hos dem.
”Av tio familjer jag möter, så kan nog i alla fall fem-sex familjer ha en NPF- problematik”, säger socialsekreteraren Oscar under en djupintervju.
Utbildning inom NPF saknas
Trots den stora förekomsten av ”våra” föräldrar hos socialtjänsten, så svarar 86% av socialsekreterarna att deras arbetsgivare inte erbjudit dem utbildning inom NPF. I de fall där utbildning erbjudits så är den ofta av mer teoretisk karaktär, medan socialsekreterarna efterfrågar utbildning av praktisk karaktär. En analys man kan dra av det är att bemötandet blir personbundet inte standardiserat som är önskvärt.
De vill ofta kunna erbjuda mer än de kan
47% av socialsekreterarna upplever att de inte har tillräckliga insatser att erbjuda familjer med NPF. De önskar att det fanns mer förebyggande och praktiska insatser i “verktygslådan”. Även insatser som berör hela familjen och inte enbart en individ efterfrågas. Det framkommer också att majoriteten av socialsekreterare vill kunna anpassa sina möten med personer med NPF i högre utsträckning än de har möjlighet till idag. Det saknas nämligen verktyg, såsom sms-påminnelser, whiteboard, ”time timers”, i många av kommunerna.
En utmaning att få till en bra dialog
Kommunikationen mellan föräldrar och socialsekreterare är inte alltid enkel att få till. Vi har tidigare via föräldrarna hört att de ofta känner sig misstrodda och ifrågasatta. Socialsekreterarna å sin sida uppger att föräldrarnas bristande tillit gentemot socialtjänsten skapar barriärer i kommunikationen. Ett bra steg i att närma sig varandra kan vara att kalla till ett SIP-möte. De mötena upplever socialsekreterarna som bra förutsatt att alla dyker upp, tar sitt ansvar och ser till att uppföljningen fungerar som den ska. Men den viktigaste pusselbiten när det gäller SIP-möten är att familjerna görs delaktiga.
Familjelyftets fortsatta väg framåt
Nu har vi via enkätrapporterna hört båda sidor i saken – föräldrarnas och socialsekreterarnas. Nu när projektet går in i det sista och tredje året kommer fokus vara att ta fram metoder, skriva en bok, utveckla en riktad NPF- utbildning till socialtjänsten och även föräldrautbildning. Allt för att ”riva ner murarna” parterna emellan och för att föräldrar med NPF ska få det stöd de behöver och har rätt till.
Läs rapport del 2 i sin helhet! >>HÄR!
Läs rapport del 1 i sin helhet! >>HÄR!
Se en sammanfattande explainer om rapporten >>HÄR!