Ökad trygghet och förbättrad hälsa för placerade barn

Regeringen har den senaste tiden föreslagit flera insatser för att placerade barn ska få en ökad trygghet, förbättrad hälsa samt en obruten skolgång.

För att stärka tryggheten för placerade barn och unga föreslår regeringen i en proposition att socialnämnden, efter det att barnet har varit placerat i samma familjehem under tre år, ska ha en skyldighet att överväga frågan om vårdnadsöverflyttning årligen. Det föreslås också att det ska införas särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden i mål och ärenden enligt LVU. Regeringen ger också Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra utvecklingsinsatser för att stärka förutsättningarna för att placerade barn och unga får tillgång till en god hälso- och sjukvård, tandvård och en obruten skolgång.

– Riksförbundet Attention välkomnar alla förslag som syftar till att förbättra och stärka situationen för placerade barn och ungdomar, säger Attentions ordförande Anki Sandberg. Vi kommer med intresse följa utvecklingen kring förslagen.

Attentions Ung Dialog

Barn och unga med NPF, och i synnerhet ADHD, är kraftigt överrepresenterade bland placerade barn och unga. På SiS har mer än varannan flicka ADHD och närmare 40 % av pojkarna. Barn och ungdomar som vårdas utanför hemmet är på många sätt en utsatt grupp, med både sämre hälsa och sämre livsvillkor jämfört med barn boende hos sina vårdnadshavare barn, vilket ger en ökad risk för ohälsa och sociala problem i vuxen ålder. Riksförbundet driver sedan juni 2020 det arvsfondsfinansierade projektet Ung dialog som har som syfte att öka delaktigheten och förbättra livsvillkoren för barn och unga med NPF, som har erfarenhet av placering i HVB och/eller familjehem.

– Vi är så klart glada över att Regeringen har förstått hur utsatt denna grupp är och det är ett bra första steg. Men vi måste också prata om dessa barn och ungdomar som individer och inte som en enhet. I arbetet med Ung Dialog ser vi många exempel på att placerade barn och unga med NPF är dubbelt utsatta. Vi vet att barn och unga med NPF generellt har svårare att klara skolan, de har ofta samsjuklighet som kräver en fungerande samverkan mellan olika vårdinstanser och andra samhällsfunktioner och de har ett stort behov av en tydlig och förutsägbar tillvaro. Dessa området är också något som på många sätt försvåras när ett barn/ungdom placeras på HVB-hem, familjehem eller SiS-boende. Placering i sig tvingar barnet till uppbrott och många olika myndighets- och vårdkontakter. Dessutom riskerar många av dessa barn och ungdomar att falla mellan stolarna på grund av sina komplexa vårdbehov, vårdsammanbrott och en avsaknad av naturliga omsorgsgivare säger Fanny Eklund, projektledare för Ung dialog.

Här kan ni läsa mer om Ung Dialog>>

Här kan ni läsa om regeringens proposition 2020/21:35 kring stärkt trygghet för placerade barn, och socialstyrelsens uppdrag om utvecklingsinsatser för att stärka förutsättningarna för placerade barn.


Dela detta: