Dags att arbeta med syskongrupper i lokalföreningen?

För att få veta mer om hur man i Attention Stockholm arbetat med syskongrupper träffade vi verksamhetsledaren Elina Johansson och ställde lite frågor.

Hur kan syskonträffarna se ut rent praktiskt?

Vi utgår från deltagarnas önskemål. Vi vet inte om deltagarna önskar samtalsträffar med ett bestämt tema eller kanske en träffpunkt där man fikar, umgås och gör aktiviteter ihop. Vi håller oss till verksamhetens rutiner med hur vi startar upp en träff, att vi alltid bjuder på fika och hur vi avslutar den. Precis som alla våra andra träffar så leds syskonträffarna av två gruppledare.

Vad bör man tänka på som lokalförening om man vill starta en syskonträff?

Min erfarenhet av att starta nya grupper eller nya typer av träffar är att det kan ta tid att få ihop tillräckligt med deltagare. Därför är det bra att ha en strategi för hur man marknadsför syskonträffarna och att man avsätter tid för det – samt har tålamod om det tar någon termin eller kanske ett år innan det kommer igång ordentligt.

Använder ni er av något material i syskonträffarna?

Vi förbereder ett samtalsunderlag och letar efter material som kan passa syskonträffarna för att testa om samtal är något som uppskattas. Grupperna anpassas efter intresse.

Finns det flera gemensamma behov hos de syskon som ni träffar?

Min generella bild av närstående, vanligen föräldrar, till personer med NPF är att man fått kämpa för att få det att funka för personen med funktionsnedsättning och att ens egna liv fått mindre plats. Många är väldigt trötta och har ett stort behov av att få dela sina erfarenheter och bli hörda i det. Jag tänker att det kan vara på ungefär samma sätt för många närstående som är syskon.

Varför tycker du att det är bra med syskonträffar?

Jag tycker det är viktigt att vi inte glömmer bort syskon som närstående. Många som har ett syskon med funktionsnedsättning får stå tillbaka för sina behov för att syskonet behöver så mycket stöd. Det behöver finnas någonstans där de får ta plats och prata om sina erfarenheter. NPF-familjer har många gånger ett annorlunda sätt att fungera, de kanske exempelvis inte åker på semester för att det inte fungerar eller har svårt att låta kompisar hälsa på för att det blir för rörigt hemma. Är man tonåring och är mån om att passa in och vara som alla andra kan det såklart vara jobbigt att ens familj inte är normativ. Därför känns det extra viktigt att de får träffa andra i liknande situation, som också har familjer som inte är normativa.

Viktiga tips på vägen

Det är bra att samtalsledaren är lyhörd för gruppens önskemål och låter deltagarnas behov styra val av samtalsämnen. Innan träffarna kan man förbereda ett samtalsunderlag för att kunna ge förslag på samtalsämnen. Exempel på ämnen:

• Tidigt ansvarstagande – gränssättning

• Att komma i andra hand – vilken roll har jag i familjen

• Känslor som glädje, skuld, skam och ilska

• Fokus på det egna välmåendet

• Oro för framtiden – Hur blir det när föräldern/föräldrarna inte längre orkar?

Text: Cecilia Brusewitz

 

 


Dela detta: