För två år sedan stämde Malmö mot Diskriminering en skola i det första diskrimineringsmålet gällande pedagogisk tillgänglighet. Både tingsrätten och hovrätten fällde skolan för diskriminering eftersom den inte skyndsamt utrett elevens behov av särskilt stöd och inte heller skyndsamt efter att utredningen var klar satt in åtgärder. Eleven fick därmed rätt till diskrimineringsersättning.

I och med att Högsta domstolen inte meddelat prövningstillstånd i målet står hovrättens dom fast och det är därmed fastställt i praxis att skolor som inte lever upp till skollagens krav att ge elever extra anpassningar och särskilt stöd också utsätter dessa elever för bristande tillgänglighet, en överträdelse som ger rätt till diskrimineringsersättning.

Domen bekräftar att alla barn som drabbas har rätt till diskrimineringsersättning och ger en utökad möjlighet till elever att få upprättelse för de allvarliga lagbrott de har utsatts för. Men det är framförallt en tydlig signal att skolornas huvudmän inte kan fortsätta att bryta mot lagen. Läs pressmeddelandet från Malmö mot diskriminering här.

– Domen är en seger och ett erkännande för alla elever med behov av särskilt stöd och vars skoltid ofta består av en tuff kamp för att få tillgång till det stöd som man enligt lag har rätt till, säger Anki Sandberg, förbundsordförande Riksförbundet Attention.

Otaliga undersökningar som Attention har gjort kring situationen i skolan för elever med NPF har visat att en stor majoritet upplever att skolor inte ger det stöd och den hjälp som eleven behöver för att klara skolans mål. Vi hoppas att detta blir en ögonöppnare för många skolhuvudmän om att frågan om tillgänglighet och rätt till skyndsam hjälp måste tas på allvar även när det kommer till kognitiva funktionsnedsättningar eller liknande problematik.

Fakta om stöd i skolan

Enligt skollagen måste en skola göra extra anpassningar och sätta in särskilt stöd för att elever som befaras att inte nå kunskapskraven ska få den hjälp de behöver för att nå så långt som möjligt i skolan. När en elev har ett stödbehov på grund av en funktionsnedsättning bryter en skola inte bara mot skollagen om den inte ger eleven det stöd som den behöver utan också mot diskrimineringslagen.

Hej Disa Nordling, jurist på Malmö mot Diskriminering!

 Kan du berätta om domen och vad den innebär?

– Domen bekräftar att det rör sig om diskriminering när skolor inte följer skollagens bestämmelser om stöd för elever med funktionsnedsättning. Dessa elever har därmed rätt till diskrimineringsersättning. Domen är viktig eftersom den tydligt signalerar att det är hög tid att börja ta elevernas rättigheter på allvar.

Varför valde er byrå att driva just det här specifika målet?

– Just för att det är ett så typiskt ärendet. Det var ett standardärende som liksom många andra ärenden redan passerat Skolinspektionen som konstaterat att skolans behandling av eleven bröt mot skollagen. Vi ville ta vidare det till domstol eftersom trots att det är ett så vanligt problem så hade inget sådant här ärende drivits hela vägen sedan lagen kom 2015. Dessutom tycker vi att det är självklart att det är diskriminerande när man inte får tillgång till undervisningen på grund av sin funktionsnedsättning så vi tänkte att det här något vi behöver driva eftersom skolan, varken de kommunala eller friskolorna, verkar förstå allvaret i situationen. Vi är bara en liten, ideell organisation men vi kände att det här ärendet var prioriterat för att det är en situation som drabbar så oerhört många så oerhört hårt.

Hur många ärenden som ni tar del av handlar om elever med NPF?

– De vanligaste ärendena som kommer in till oss gäller just elever med NPF som inte får stöd i skolan. Och då kändes det viktigt att låta domstolen pröva om de här eleverna har rätt till diskrimineringsersättning.

Varför är den här domen banbrytande?

– Det här första gången som pedagogisk tillgänglighet prövas av högre instans och det är viktigt att vi nu fått bekräftat om att den här situationen rör sig om diskriminering. Diskrimineringsersättningen är tänkt att fungera både avskräckande och som en upprättelse. Det blir en viktig markering om allvaret i situationen och det här blir ytterligare ett incitament för skolorna att följa lagen. De kommer inte längre kunna strunta i de här barnens rättigheter.

Hur kommer familjer med barn med NPF, som har en problematisk skolgång, påverkas av den här domen?

– Domen är något som familjer kan hämta stöd i samtal med skolor och kommuner. Visa på att det i liknande fall kan leda till ersättningskrav om skolan inte tar sitt ansvar. Särskilt effektivt blir det om man sedan tidigare har riktad kritik från Skolinspektionen i sitt ärende men det är inget måste. Domen kan också leda till att man vågar låta ta sitt eget ärende till domstol. Ofta behöver det dock inte gå så långt utan det kan istället bli en förlikning som säkrar barnets rättigheter om skolan vill undvika en långdragen process.

– Det är också viktigt att veta att det – innan barnet fyllt 20 år – går att anmäla äldre händelser som hänt efter 2015. Man kan få upprättelse för sådant som hänt i skolan från 2015 fram till idag.

– Skolinspektionen riktar kritik i ungefär 500 ärenden per men troligtvis är mörkertalet stort. Många orkar inte anmäla på grund av stor belastning av alla kontakter kring barnet eller så vågar man av rädsla för att försvåra barnets redan tunga skolsituation. Nu kanske man tydligare kan se chans till upprättelse, ersättning och att barnet får sina rättigheter tillgodosedda.

Hur tror du att skolorna kommer att reagera på den här domen?

– Jag tror också att skolor kan uppskatta den här domen eftersom de då får påtryckningsmedel gentemot skolans huvudmän, så att skolorna får de resurser som de behöver för att kunna hjälpa de här eleverna.

 Var kan man vända sig om man vill anmäla en skola för brott mot diskrimineringslagen?

– Dels kan man vända sig till närmsta antidiskrimineringsbyrå för att prata om sin situation och förhoppningsvis få stöd i en förlikningsprocess. Sedan finns möjligheten att kontakta advokatbyråer för att ta en diskussion om sitt specifika ärende och skicka med domen och eventuell kritik sedan tidigare av Skolinspektionen. Det går också att tipsa DO om sin situation men det är ytterst ovanligt att de tar vidare ärenden till domstol.