Vartannat barn som är placerat på HVB i Sverige har minst en neuropsykiatrisk diagnos. Ändå vittnar många om kompetensluckor hos personalen och bristande bemötande. Projektet Ung Dialog ska ge en röst åt placerade unga med NPF.
Av de barn och unga som vårdas i hem för vård eller boende (HVB) har vartannat barn en ADHD-diagnos. Det visar Socialstyrelsens rapport “Vård för barn och unga i HVB utifrån deras samlade behov” (2019). I rapporten framkom det även att 13 procent har autism och 4 procent en intellektuell funktionsnedsättning. Överlappet är stort, där många har flera diagnoser.
Några som arbetar med att ge röst åt personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är Riksförbundet Attention. I juni startade de upp projektet Ung Dialog som ska samla in erfarenheter från placerade unga med NPF genom intervjuer och enkäter. Utifrån behoven ska man sedan ta fram nytt material, som exempelvis metodstöd för personal eller informationsmaterial riktat till unga. Projektet görs i samarbete med WeMind, Svenska Vård, Misa UNG, SKR samt NSPH och finansieras av Allmänna Arvsfonden.
– Placerade barn är redan en utsatt grupp och har man NPF är man extra sårbar, säger Fanny Eklund, projektledare. Vi vill stötta unga till ett ökat inflytande och en ökad livskvalitet. Tanken är också att det ska bli självstärkande, att träna sig i att formulera och uttrycka sina egna behov.
Det är en bred grupp som inkluderas – från nyblivna tonåringar till unga vuxna. Något som återkommer i intervjuerna är, enligt Fanny, att man upplevt ett bristande bemötande. Svårigheter med interpersonella relationer kanske har uppfattats provocerande av handläggare, vilket har eskalerat till en konflikt. Eller att personalen på HVB saknat förståelse för NPF och att man inte fått den anpassning i vardagen som man behöver.
Artikeln är publicerad av WeMind