2020 – vilket år säger vi till varandra och alla vet att vi tänker på corona-pandemin och de djupa spår som dess utbredning satt i världen och i vår vardag. Attentions ordförande Anki Sandberg sätter ord på vad vi upplevt under detta omtumlande år.
2020 var året då vardagen förändrades drastiskt för oss alla – hemarbete och hemstudier för vissa och en ofta kaosartad arbetssituation för anställda inom vård och omsorg. Ekonomiska bakslag och oro för framtiden för många som drabbas av konsekvenserna av de nödvändiga restriktionerna.
2020 var året när de redan väl kända bristerna i äldreomsorgen gav tragiska konsekvenser när vi inte tillräckligt lyckades skydda de äldsta och mest utsatta från covid-19. Vård- och stödinsatser som inte varit akuta har ställts in. Krisen har påverkar allt och alla, oavsett var vi bor eller vad vi gör. Men hur och i vilken grad skiftar utifrån vilka förutsättningar vi har. Redan i våras konstaterade vi att Attentions medlemsgrupper drabbades hårt av Coronakrisen.
Vi representerar individer och familjer som redan innan pandemin hade det tufft. Sedan länge kända problem som bristande stöd från skola, vård, socialtjänsten och andra instanser försämrades ytterligare. Befintliga rutiner slogs sönder. Stöd som man tidigare fått från skola, arbetsplatser, BUP eller i form av korttidsboende, boendestöd, assistans, föräldragrupp, praktikplats med mera kunde falla bort från en dag till en annan. Ofta med katastrofala konsekvenser för de som drabbats.
Vissa klarade av att plugga på distans, för andra gick det inte alls utan de anpassningar som man tidigare fick i skolan. Många oroar sig nu för en växande utbildningsskuld, men också för växande klyfter och ökad ojämlikhet.
Stora evenemang och konferensen, däribland vårt eget NPF-forum, har fått ställas in. Men digitala verktyg har ändå gjort att det inom många sektorer gått hyggligt att fortsätta att arbeta, studera och umgås. Inom föreningslivet har vi genom dem kunnat fortsätta hålla kontakten och utgöra den samlande kraft vi vill vara.
Nu har vi snart tagit oss igenom detta speciella år. Pandemin har visat på behovet av solidaritet och hänsyn till andra. Vi har alla tvingats göra uppoffringar för att stoppa smittspridningen och inte utgöra en fara för andra. Men det har också påverkat den psykiska ohälsan på ett sätt som kräver mobilisering på bred front. Tillsammans måste vi nu göra allt vi kan för att hjälpa varandra att känna att vi tar oss igenom det här med gemensamma krafter.
De brister som krisen blottat när det gäller samhällets stöd till utsatta grupper måste lösas solidariskt genom systematiskt förbättringsarbete där alla parter blir bättre på att samarbeta. Den ideella sektorns kraft och möjligheter att bidra till att minska utsattheten och den psykiska ohälsan måste tas till vara.
Vaccin är nu på väg och med dess hjälp hoppas jag att vi snart kan lämna denna mörka tid bakom oss. Till dess får vi göra vårt bästa för att ta hand om och stötta varandra. Vi tänder därför ett ljus och låter det brinna både länge och väl!
Gott Nytt år!
Önskar Anki Sandberg, Attentions ordförande