Anhörig – dina rättigheter

Att vara anhörig och ställa upp är ofta något som är givande och värdefullt men det kan samtidigt vara mycket krävande. Olika insatser ska koordineras och den närstående kan behöva mycket stöd i sin vardag för att allt ska fungera. Anhörigskapet kan också påverka din ekonomiska situation. Som anhörig har du rätt att ansöka om en del insatser som kan underlätta din vardag samt förebygga att du själv hamnar i egen ohälsa.

Hälsa och avlastning

Via vårdcentralen kan du söka vård om du på något sätt inte mår bra och behöver hjälp med din hälsa. De har som uppgift att se till hela människans situation kring hälsan.

Funktioner som ofta finns via vårdcentralen:

  • Stresshantering
  • Ångest och orosproblematik
  • KBT (kognitiv beteendeterapi)
  • Samtal med kurator/psykolog
  • Medicinsk vård
  • Friskvård på recept
  • Fysioterapeut
  • Dietist
  • Arbetsterapeut

Varje kommun ska enligt Socialtjänstlagen erbjuda direkt stöd till anhöriga men du kan också söka stöd som gäller din närstående men som indirekt ger avlastning för dig.

Stöd och åtgärder du kan söka via din hemkommun:

  • Anhörigstöd är direkt riktat till dig som är anhörig och finns inskrivet i Socialtjänstlagens kap. 5 10 § Det är upp till kommunen hur de väljer att lägga upp stödet. De kan t e x erbjuda stöd i form av samtal, samtalsgrupper, hemtjänst och avlösning i hemmet.
  • Föräldra- och/eller familjerådgivning. Det kan antingen vara en öppen rådgivning som du kontaktar direkt eller via ett biståndsbeslut som du ansöker om via Socialtjänsten. En del kommuner har inriktade NPF team som arbetar tillsammans med hela familjen. Många kommuner erbjuder också olika föräldrautbildningar.
  • Via Socialtjänstlagen (SoL) kan du via din närstående ansöka om flera olika insatser som kan underlätta i din vardag. Exempel på insatser ni kan ha rätt till är: kontaktperson, avlösning i hemmet, korttidsboende, boendestöd och ledsagning. När man söker om stöd vi SoL behöver man inte ha en dokumenterad funktionsnedsättning för att göra ansökan utan de ska se till individens behov. Du ansöker genom att ta kontakt med Socialtjänsten.
  • Via Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) kan du som har en närstående som har en funktionsnedsättning som omfattas av denna lag ansöka om flera olika insatser. Exempel på vem som innefattas av denna lag är; intellektuell funktionsnedsättning och autism. Observera att inte övriga neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upptas av LSS. Insatser du kan söka är b l a
    familjestöd, rådgivning, personlig assistans, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidstillsyn och daglig verksamhet m f l. Du ansöker genom att kontakta Socialtjänsten i din kommun.

Ekonomi och bidrag

Socialförsäkringssystemet erbjuder flera olika bidrag som kan vara aktuella för anhörig till ett barn med funktionsnedsättning. Ersättningarna kan du läsa om på försäkringskassans hemsida, det är också där du ansöker om de olika ersättningarna.

  • Omvårdnadsbidraget är en möjlighet till ekonomisk ersättning för omvårdnad så som till exempel praktisk hjälp i vardagen, upprätthålla rutiner och strukturer samt även aktivera och motivera barnet/barnen. Det kan också gälla tillsyn, alltså närvaro av en vuxen som barnet behöver för att till exempel inte rymma, hitta på farliga saker eller råka ut för/orsaka olyckor eller liknande. Omvårdnadsbidrag kan beviljas till och med juni det år barnet fyller 19.
  • Du har rätt att gå ner i arbetstid med upp till 25 procent om du beviljats omvårdnadsbidrag. Värt att notera är att en minskad arbetstid påverkar den sjukpenninggrundande inkomsten och pensionen (SGI).
  • Merkostnadsersättning är en ersättning som kan beviljas om du har extra kostnader på grund av att ditt barn har en funktionsnedsättning. Extra kostnaderna måste vara minst 11 825 kronor år. Det är alltså kostnader som ligger utöver de som anses det normala för barn i samma ålder.
  • Kontaktdagar är upp till 10 dagar per år där du som anhörig kan ansöka om ersättning för att få ökad kunskap om hur du kan stötta ditt barn. Observera att det enbart gäller barn som omfattas av LSS.
  • Du kan få tillfällig föräldrapenning, så kallad VAB, upp till barnet är 12 år. Efter att barnet är 12 år kan du ansöka om förlängd ersättning för VAB t o m 16 år om ditt barn behöver mer hjälp än vanligt. Observera att du inte kan ta ut VAB av samma anledning som du fått beviljat i omvårdnadsbidraget.
  • Om ditt barn omfattas av LSS har du som vårdnadshavare möjlighet att ansöka om VAB även när barnet är över 16 år, men högst till 21 år.

Om du är vårdnadshavare till ett barn under 18 år som är allvarligt sjuk (läs mer vad som räknas som allvarligt sjuk på FK, t e x suicidal) har du rätt också rätt att ansöka om VAB.

Text: Jenny Kindgren & Matilda Berglund Calais Illustration: Pernilla Förnes


Dela detta: