Riksförbundet Attentions projekt Ung Dialogs färska rapport med 100 röster från placerade barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) visar på brister och okunskap inom samhällsvården som inte går att blunda för.
De 100 rösterna från rapporten ”Var ska jag hamna?” visar på hur barn och unga med NPF är särskilt utsatta för redan kända problem i samhällsvården som bristande stöd, otillräckliga vårdinsatser, vårdsammanbrott, hot och våld och avsaknad av någon som bryr sig.
En majoritet har erfarenhet av våld, en fjärdedel vittnar om hur de har utsatts för våld av personal på HVB/familjehemmen och många av barnen har erfarenhet av flyttar mellan boenden och placeringsformer.
De unga vi mött säger att de inte har fått hjälp utifrån sin NPF. De upplever bristande stöd, förståelse, bemötande samt otydlig information. Ofta handlar det om att de vuxna saknar kunskap om NPF och inte lyssnar på den unge. För en del leder bristande anpassningar till katastrofala följder som inte sällan slutar med omplaceringar, en förvärrad psykisk hälsa och försämrade livsvillkor.
Men vi har också tagit del av goda erfarenheter, som visar att med rätt hjälp och bemötande går det att få en bra tillvaro som gör att man kan ta till sig vården på ett konstruktivt sätt.
Vad säger då de unga är viktigt för att må bra och känna sig delaktig? Trots att de barn och unga vi mött bär på olika erfarenheter, så är har de svar vi fått varit påfallande samstämmiga. Placerade barn och unga med NPF behöver: vuxna som bryr sig och lyssnar, anpassad kommunikation, förståelse och att bli trodd, att få vara med och påverka sin vardag, en tillvaro utan hot och våld och få rätt stöd och bemötande utifrån sina svårigheter och utmaningar.
Det finns ett samband mellan de ungas negativa upplevelser av vården och bristande kunskap om NPF hos personal och i verksamheterna. Barn och unga med NPF är överrepresenterade bland placerade och dem finns inom alla delar av samhällsvården. Vid en placering utanför hemmet tas det sällan hänsyn till barnets stödbehov utifrån sin funktionsnedsättning och för många blir det ett lotteri var man hamnar.