Gustav Blomberg mötte under sitt andra år som lärare Vincent Rankila – en elev som i alla år varit besviken på skolans bemötande och brist på stöd. Det första året som lärare tyckte Gustav var tufft. Han ville lyckas bättre med elever som har behov av särskilt stöd eller anpassningar. Deras möte blev en vändpunkt för dem båda i skolan.
Mötet mellan Gustav och Vincent har utvecklat dem båda, den senare har utvecklat sitt språk och skrivande, den förra har hittat nya metoder för att nå och lära elever. Båda har bidragit till den andras utveckling.
– När det gäller Vincent är jag förvånad att skolan misslyckats tidigare. Han är verbal och kan förhålla sig till sitt lärande. Omedelbart gav han mig svar och lösningar som visade sig framgångsrika. Det är inte alla elever som har den förmågan, säger Gustav.
Eleven har ofta lösningarna själva
Vincents beskrivning av Gustav är ett bevis på att eleven känner sig bekräftad och att läraren lyckats. Relationens betydelse för lärandet kan aldrig överskattas.
– Gustav är ett stjärnskott i lärarvärlden. Många lärare är inte närvarande när man ska lära sig och det fungerar inte för mig. Gustav har hela tiden följt och aktivt stöttat mig. Gustavs inställning är att han har lika mycket att lära av eleverna som tvärtom, säger Vincent.
– Jag insåg att de ofta har de bästa lösningarna för sitt eget lärande. De känner sig själva bättre än jag någonsin kan, flikar Gustav in.
Hans metod är lika enkel som självklar: han frågar eleverna vad de behöver för att lära och tillämpar sedan de metoderna tillsammans.
Viktigt att vara flexibel som lärare
Gustav betonar vikten att som lärare vara ödmjuk, lyhörd och flexibel.
– En del lärare har en föreställning om att vägen till kunskapsmålen ska vara lika för alla elever, och att lärandet ska ske på ett visst sätt. Då är man inte tillräckligt flexibel vilket gör att förutsättningarna för en del elever att lära minskar.
Samtidigt får man som lärare inte kapitulera från sitt läraruppdrag.
– Jag och eleven arbetar tillsammans mot målen. Som lärare kan jag inte lägga över hela ansvaret på eleven.
Identifiera förutsättningarna
Efter några samtal blev det tydligt vad Vincent behöver för att få förutsättningar att lyckas i skolan.
– Först och främst är det viktigt för honom att få använda sin dator. Det är tydligt att texterna blir bättre när han skriver på datorn. Inget i kursplanen säger att man måste skriva för hand. Att skriva för hand är omständligt och gör det svårare att formulera sig, berättar Gustav.
– Jag vet inte riktigt varför, om det har med min dyslexi eller ADHD att göra, men det motoriska blir svårt och tar energi. Jag får svårare att skriva om jag måste använda penna och papper, förklarar Vincent.
Vincent känner sig aldrig utpekad
Gustav berättar att han alltid jobbar för att hitta lösningar för Vincent som hela klassen får använda.
– Jag vill undvika att peka ut någon elev, hellre tar jag fram övningar och uppgifter som passar alla elever, oavsett förutsättningar och personlighet. Det ska vara en gemensam upplevelse för hela klassen.
Ett exempel är när klassen fick i uppgift att läsa romanen Mr. Ripley. En uppgift som kan vara oerhört utmanande för elever med dyslexi och adhd, som Vincent, men enklare för andra elever.
– Jag försöker lägga uppgiften på olika nivåer där varje elev läser så mycket och väl den klarar. Som ett slags stöd har vi under läsprocessen samtal i klassen om det vi hittills läst, det underlättar för elever som av olika skäl har svårt att ta till sig och förstå romanen. Textsamtalen blir ett stöd. Gustav visade även utvalda scener ur filmen Mr Ripley som visuellt stöd, berättar Gustav.
Lär sig av sina misstag
Ibland misslyckas de i sitt samarbete men Gustav ser det som oundvikligt när man söker nya vägar.
– En gång var det tvärstopp när vi skulle läsa noveller och skriva en recension. Vincent kunde inte relatera till detta och vägrade. Till slut föreslog Vincent att han kunde få skriva en recension på ett dataspel och jag lät honom göra det. Recensionen blev bra och sedan lossnade det för honom. Efter det har han skrivit recensioner både till litteratur och teater.
Vincent betonar särskilt Gustavs förmåga att lyssna på honom och förstå vad han behöver för att lära och utvecklas.
– Han förstår hur jag tänker och fungerar, och sedan utgår han från den förståelsen när han lär mig. Som att han förstod att det gav mig mer motivation att skriva om ett spel när vi skulle göra recensioner.
Ökad kunskap om adhd hos lärare
Vincent efterlyser mer kunskap om adhd och andra funktionsnedsättningar hos lärarkåren.
– Det är otroligt viktigt att kunna se och förstå människan som den är för att bli bra på att lära ut. Om en elev är stökig behöver läraren förstå att det kan höra ihop med att någonting gått fel i elevens skolgång, till exempel för att den inte fått hjälp att hantera sin ADHD. Det fåtal lärare som har lyckats bemöta mig utifrån den person jag är med mina funktionsnedsättningar ADHD och dyslexi har gjort mig till en mer harmonisk människa.
Elever med ADHD riskerar att, liksom Vincent, bemötas med hårda och repressiva attityder från lärare som inte förstår funktionsnedsättningen och hur den kan begränsa.
– Ett vanligt misstag är att skicka ut en elev från klassrummet när den stör istället för att bemöta personen mer konstruktivt genom att stödja. Elever med ADHD har mycket energi som de kan behöva hjälp med att omvandla till något positivt, säger Gustav.
Elevinflytande nyckeln till framgång
Vincent håller med Gustav om att lyssnandet och elevens inflytande är grundläggande för att det ska fungera.
– Det handlar om ömsesidighet och respekt. Om läraren inte lyssnar på eleven, varför ska eleven lyssna på läraren? Det måste finnas ett förtroende. Många elever med funktionsnedsättningar har goda kunskaper men får inte samma chans som andra elever att visa dem, till exempel genom att ha muntliga prov om de har svårt med skriftliga svar.
Att inte lyssna på och lära av elever med funktionsnedsättningar är slöseri med resurser, menar Vincent.
– En lärare som lyssnar och bättre förstår elever med funktionsnedsättningar lyckas bättre som lärare. Därmed får skolorna bättre resultat, och i slutändan leder det till att hela landet får bättre resultat eftersom fler lämnar skolan med goda kunskaper, avslutar Vincent.
Vincent har under de senaste åren studerat ikapp stora delar av de kunskaper han missade under grundskoletiden.
Text: Thomas Bushby, Foto: Sofia Åkerstedt