Mot bakgrund av Skolinspektionens rapport kring kvarstående brister gällande skolors arbete med särskilt stöd till elever med sådant behov samt att Skolverket får in många frågor inom områdena kopplade till elevers behov av stöd och insatser anser Attention att de allmänna råden bör förtydligas ytterligare gällande vem som har ansvar för vilka åtgärder samt mer tydliga exempel kring hur stöd och anpassningar kan utformas och organiseras. Dessutom att råden än tydligare belyser vikten av systematisk kvalitetsarbete och tydliga rutiner kring hur arbetet organiseras. Detta är tydligt ett område där skolor behöver stärkas upp och få stöd och guidning i hur de i praktiken ska leva upp till skollagen.
Kapitel 1, Huvudmannens arbete med extra anpassningar och särskilt stöd samt kapitel 2, Rektorns ledning av arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd.
Användningen av orden kan och bör i allmänna råden ger intryck av att det är frivilligt vilket det enligt skollagen inte är. Huvudmannen ansvarar för att se till att resurser finns för skolans uppdrag och det ansvaret borde tydligare framgå i de allmänna råden.
Det är också huvudmannens ansvar att se till att all personal inom skola ges möjlighet till kompetensutveckling och att personalen har den nödvändiga insikterna i de föreskrifter som gäller för skolväsendet (2 kap. 34 § skollagen). Vi önskar att detta tydligare lyfts fram i de allmänna råden eftersom våra medlemmar s berättelser samt enkäter gjorda av både oss och lärarnas fackförbund visar att många av skolans personal upplever att de har för lite kunskap och kompetens kring NPF och hur de ska kunna stötta med extra anpassningar eller stödåtgärder.
Rektor ansvarar för att se till att resurser finns och fördelas så att eleven ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och personliga utveckling för att de utifrån egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. I de allmänna råden kring rektors ansvar står att rektor bör se till att det finns tillräckliga resurser för att tillgodose elevers behov av extra anpassningar.
Vi ser det även som viktigt att i allmänna råden uppmärksamma för huvudmän och rektorer på den rättspraxis som råder inom området. Om allmänna råd ska fungera som ett stöd för verksamheten i att följa och efterleva lagen är det till stor hjälp att lyfta de domar som finns kring stöd och anpassningar bland annat utifrån diskrimineringslagstiftningen och skollagen.
Kapitel 3, Att involvera elev och vårdnadshavare i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd.
Vi ser mycket positivt på att ni lyfter vikten av samverkan och dialog med eleven och vårdnadshavare och att ni också lyfter hur viktigt det är att ta tillbaka på deras kunskap kring eleven och dess skolsituation.
Förvisso kan det hända att vårdnadshavaren motsätter sig utredning eller åtgärdsprogram osv. men vår erfarenhet är att det i många fall också handlar om att vårdnadshavare och elev lyfter behov av särskilt stöd eller extra anpassningar men att skolan inte samverkar eller lyssnar på vårdnadshavarens och elevens önskemål. Inledningsvis skriver ni att det fortfarande finns stora brister i skolans arbete för elever med särskilda behov. Vi ser en vikt av att lyfta även skolans ansvar i att förbättra statistiken kring att åtgärder och stödbehov tillgodoses och sätts in i tid. Senast i höstas dömdes en kommun till att betala diskrimineringsersättning till en elev på grund av brister i hantering av utredning och stödinsatser (Mål nr FT 3884-19, Hovrätten över Skåne och Blekinge) Även DO driver ett liknande ärende just nu.
Kap 4, Utforma lärmiljöer och uppmärksamma behov av stödinsatser.
Vi ser gärna att även i detta kapitel uppmärksamma att lärare och skolpersonal i detta arbete ska ha dialog med rektor, så som anges i kapitel 2, just för att få till det systematiska och kontinuerliga arbetet som är så viktigt för att få ett långsiktigt fungerande arbete med anpassningar och särskilt stöd till de elever som har behov av det.
I kommentarerna anger ni att det i förarbetena framgår exempel på extra anpassningar, dessa skulle vara bra om ni kan exemplifiera även i råden, eller i alla fall hänvisa till för att lättare kunna hittas.
Avslutande kommentarer kring de allmänna råden:
I dokumentet som syftar till att förklara vad ni vill uppnå med revidering av de allmänna råden ”Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram” framgår att ”Allmänna råd som rör det systematiska kvalitetsarbetet föreslås utgå” Detta mot bakgrund av att det redan finns allmänna råd som särskilt avser det systematiska kvalitetsarbetet för skolväsendet.
Attention anser att dessa råd dock bör ligga kvar för att betona hur viktigt det är att det finns ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete. I alla fall ser vi gärna att ni i dessa allmänna råd hänvisar till de allmänna råd som finns om systematiskt kvalitetsarbete.
Den allmänna kommentaren från Attention handlar främst om att i allmänna råden tydligare synliggöra ansvarsfördelning i det praktiska arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd eller extra anpassningar samt hur viktigt det är att det finns ett strategiskt och systematisk kvalitetsarbete som genomsyrar hela verksamheten och organisationen och att det är tydligt för alla anställda vem som har ansvar för vad och hur arbetet ska genomföras.
Vi anser också att det i de allmänna råden saknas råd kring motverkande av problematisk skolfrånvaro samt hur skolan ska arbeta med förebyggande arbete och återinskolande arbete. Vi önskar att Skolverket i de allmänna råden bör uppmärksamma vikten av att all personal inom skolan har kunskap kring och kan uppmärksamma tecken på problematisk skolfrånvaro och att det finns en handlingsplan eller ett strategiskt kvalitetsarbete för att arbeta förebyggande för detta men också en plan och ett strategiskt arbete i hur en elev ska kunna återgå till skolans undervisning. Det ligger i skolans uppdrag att ge varje elev förutsättningar att uppnå skolans mål, dock vet vi att många av de elever med problematisk skolfrånvaro har en NPF-problematik i grunden som de inte fått tillräcklig hjälp och stöd i att kompensera. Det leder till en ohållbar arbetsmiljö för eleverna och resultatet blir ofta mer eller mindre omfattade problematisk skolfrånvaro.
Anki Sandberg, Förbundsordförande