Riksförbundet Attention har tagit del av utredningens förslag som utgår från uppdraget att se över reglerna för boende med särskild service enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Syftet med utredningen är enligt direktivet att den enskilde inte ska drabbas av merkostnader för sitt boende på grund av sin funktionsnedsättning. Detta anser Attention vara en viktig och grundläggande princip för funktionshinderspolitiken generellt och särskilt viktig när det gäller något så grundläggande som en egen bostad.
Av den undersökning som utredningen genomfört framgår att hyrorna i bostäder med särskild service enligt LSS varierar kraftigt. Vissa kommuner, men långt ifrån alla, har valt att ge ett eget kommunalt bostadstillägg som komplement till det statliga bostadstillägget. Detta är dock en frivillig ersättning och leder till stora regionala skillnader för de enskilde. Attention välkomnar därför förslaget att de merkostnader som är kopplade till att bo i en bostad med särskild service enligt LSS i stället ska ersättas av staten.
Kommentarer på utredningens förslag och bedömningar
Personer som behöver en bostad med särskild service har ofta redan innan en sämre ekonomi än andra, då inkomsten för flertalet utgörs av aktivitets- eller sjukersättning på garantinivå, vilket innebär att de drabbas särskilt hårt om kostnaderna för boende är högre än för andra bostäder. De kan heller inte som andra flytta till en annan bostad med lägre hyra.
Utredningens förslag innebär ökade möjlighet att skapa ett likvärdigt stödsystem över hela landet. Förslaget om att inför ett schablonbidrag om 30 procent av prisbasbeloppet per år för merkostnader för boende är ett steg i rätt riktning, men kan enligt vår bedömning inte fullt ut tillgodose den princip som utredningen hänvisar till, det vill säga att ingen ska drabbas av merkostnader för sitt hem enbart på grund av sin funktionsnedsättning.
Vår tveksamhet beror på att många LSS-bostäder har väldigt höga hyror. Detta då de ofta finns i nybyggda områden samt rymmer gemensamhetsytor och personalutrymmen. De senare bör inte belasta den enskilde då dessa faktorer inte har med den egna bostaden att göra.
Vi välkomnar utredningens förslag om ett investeringsstöd för att öka byggandet av LSS-bostäder. Det råder stor brist på sådana bostäder i större delen av landet. Stödet bör också öka möjligheten att få fram bostäder som gör att den enskildes hyra kan hamna på en rimlig nivå. Brisen på dessa bostäder skapar långa väntetider och stora inlåsningseffekter. Unga med funktionsnedsättning måste ges ökade möjligheter att få flytta in i ett tillgängligt hem och leva ett självständigt liv.
I sammanhanget bör dock framhållas vikten av ett helhetsperspektiv på de stödsystem och ersättningar som finns för personer med funktionsnedsättning, så att dessa sammantaget bidrar till att säkerställa dessa individers tillgång till lika rättigheter och möjligheter.