Vad gäller egentligen när ens barn har svårt att klara skolans kunskapskrav? Vad kan man förvänta sig av skolan? Vem ska man vända sig till? Det är inte lätt att veta och särskilt inte när orden som skolan använder ibland känns som rena rama grekiskan. I ordlistan nedan har vi därför samlat de vanligaste orden och begreppen som ofta används i skolans värld.
Anpassad studiegång
Anpassad studiegång innebär att skolan får göra avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen. Ett beslut om anpassad studiegång förutsätter att särskilt stöd inte i tillräcklig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om anpassad studiegång. Beslutet ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram. Anpassad studiegång är tänkt att användas som en tillfällig åtgärd, alltså under en begränsad period, i så få ämnen som möjligt.
Barn- och elevombudet (BEO)
Om ditt barn utsatts för kränkningar i skolan så ska ni i första hand vända er till någon i skolan, till exempel en lärare eller rektorn. De har en skyldighet att agera när en elev utsätts för kränkningar. Om du inte är nöjd med deras insatser ska du vända dig till skolchefen för kommunala skolor eller skolans styrelse för fristående skolor. Om det inte heller leder till någon förbättring kan du göra en anmälan till BEO, som är en del av skolinspektionen.
Extra anpassningar
Om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska eleven så fort som möjligt ges stöd i form av extra anpassningar. Extra anpassningar är en mindre ingripande stödinsats som lärare och övrig skolpersonal normalt kan genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det måste inte fattas något formellt beslut om extra anpassningar.
Hjälpmedel i skolan
Skolan är skyldig att erbjuda de verktyg som en elev behöver i skolmiljön. Eleven ska inte stå för någon eventuell kostnad. Om det handlar om en stödinsats av mindre karaktär är det klassläraren som är ansvarig att möta det behovet. Om det är stöd av mer omfattande och varaktig karaktär ska det föras in i ett åtgärdsprogram, och då är rektorn ansvarig.
Pys-paragrafen – Undantagsbestämmelsen
I skollagen finns en bestämmelse – den så kallade ”Pys-paragrafen” – som säger att läraren kan bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen om det finns särskilda skäl för det. Särskilda skäl kan till exempel vara att eleven inte kan uppnå ett kunskapskrav på grund av sin funktionsnedsättning. Det finns till exempel kunskapskrav på att kunna ”läsa mellan raderna”, det vill säga förstå något som inte är klart utskrivet i en text. Detta krav kan vara svårt att uppnå för elever med NPF. I första hand ska skolan undanröja hinder för att elever med funktionsnedsättning ska klara kunskapsmålen. Om det inte räcker kan Pys-paragrafen komma till användning.
Resursskola
Resursskola är en term som kommunerna använder för de särskilda skolor som tar emot barn som av olika anledningar inte klarar av att studera i den ordinarie grundskolan. Resursskolan följer samma läroplan som den ordinarie grundskolan, men tar större hänsyn till att alla barn är olika, har olika intressen och därför lär sig på olika sätt i olika takt. Det som skiljer resursskolan från ordinarie grundskolor är till exempel att klasserna är mindre, pedagogiken är bättre anpassad efter individen och att personalen ofta har erfarenhet av barn med olika funktionsnedsättningar. Utbudet av resursskolor varierar från kommun till kommun.
Samordnad Individuell Plan (SIP)
Om en skolelev är i kontakt med socialtjänsten eller hälso- och sjukvården kan man tillsammans skriva en SIP för att de olika instanserna ska samordna sina insatser. Skolans delaktighet i en SIP nämns inte i lagen, men det finns inget hinder mot att skolan är involverad. Med en SIP undviker man att barnet i fråga ”faller mellan stolarna” eller blir hänvisad fram och tillbaka mellan verksamheter. Att man ska upprätta en SIP vid behov av samordning står i både Socialtjänstlagen och Hälso- och sjuk- vårdslagen sedan 2010.
Skolinspektionen
Skolinspektionen är en statlig myndighet som granskar skolor, och kontrollerar att skolhuvudmannen tar sitt ansvar för skolans kvalitet. Hit kan man till exempel vända sig om rektorn inte utreder behov av särskilt stöd och man ser allvarliga brister i en elevs skolsituation. Skolinspektionen utreder frågorna och fattar ett beslut om vad skolan behöver göra. Alla, även elever och vårdnadshavare, kan göra en anmälan om brister i skolan till Skolinspektionen via deras webbsida.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)
SPSM är myndighet som arbetar för att ”barn, unga och vuxna, ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning”. Det gör de genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag. De kan till exempel göra insatser där det pedagogiska stödet kring en elev med funktionsnedsätt- ning behöver utvecklas, och skolan behöver hjälp i det. Som förälder kan man inte vända sig till SPSM, utan det är skolor som kan söka stöd hos dem.
Särskilt stöd
Om extra anpassningarna inte räcker för att eleven ska nå upp till kunskapskraven ska man utreda behov av ”särskilt stöd”. Särskilt stöd är mer ingripande i sin karaktär än extra anpassningar. Särskilt stöd går oftast inte att genomföra inom den ordinarie undervisningen. Det är mer omfattande och/ eller pågår under längre tid. Det är rektorn på skolan som beslutar om särskilt stöd och dessa insatser ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Vad kan särskilt stöd innebära? Det kan till exempel handla om tillgång till elevassistent, särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång.
Särskild undervisningsgrupp
Rektorn får besluta om en elev ska undervisas i en annan undervisningsgrupp än den som eleven normalt tillhör om det finns särskilda skäl. Detta kallas för särskild undervisningsgrupp. Särskild undervisningsgrupp kan vara att en elev får undervisning i en annan grupp inom skolan. Det kan också vara undervisning i andra lokaler med annan personal i en kommungemensam grupp, i vissa kommuner benämnda som ”resursskolor”.
Åtgärdsprogram
Om de extra anpassningar som läraren ger i ordinarie undervisningen inte räcker för att eleven ska kunna nå kunskapsmålen, har man rätt att få ens behov av särskilt stöd utrett. Enligt skollagen ska en sådan utredning göras så snabbt som möjligt. Om man kommer fram till att eleven behöver särskilt stöd, ska ett åtgärdsprogram tas fram. Det är rektorn som beslutar om åtgärdsprogram.
Läs mer om ditt barns rättigheter i skolan: www.skolverket.se
Eller ring deras Upplysningstjänst för att ta reda på vad som gäller: 08-527 332 00