Förra veckans notis om lagändringen gällande distansundervisning väckte många frågor. Därför beslutade vi oss för att fördjupa oss i det här genom att kontakta Skolverket. Vi sammanställde frågor vi fått via våra medlemmar via mail och Facebook som Skolverket skyndsamt lät besvara. Nedan ser ni både våra frågor och Skolverkets svar. 

”Om jag förstått rätt så står det att ’skolan kan erbjuda’, inte ’skolan ska erbjuda’. Eller?”

Skolverkets svar:

– Det är korrekt att skolan inte är skyldig att erbjuda särskilt stöd i form av distansundervisning. Såsom paragrafen är formulerad får ett beslut om åtgärdsprogram innebära att särskilt stöd ska ges i form av distansundervisning och annan undervisning enligt 22 kap., om kraven i 22 kap. 5 eller 7 § är uppfyllda. Det betyder att det är tillåtet för en skola att ge särskilt stöd i form av distansundervisning, men inte en skyldighet. Skolan är skyldig att ge stöd till en elev som behöver stöd för att nå målen i skolan, men det är upp till skolan och rektorn att utifrån elevens behov besluta om vilket stöd som ska ges och på vilket sätt. En förutsättning för att distansundervisning ska få användas som särskilt stöd i dessa skolformer är att alla andra möjligheter till särskilt stöd är uttömda eller bedöms olämpliga. Det krävs också att elevens vårdnadshavare samtycker till distansundervisningen. Det är rektorn som beslutar om att särskilt stöd ska ges i form av distansundervisning efter att Skolinspektionen beviljat skolan att erbjuda sådan undervisning. Beslutet för den enskilda eleven ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram. Rektorn får inte delegera beslutet.

”Tydligen gäller det bara vissa specifika skolor som ansöker om detta, inte den skolan eleven går på. Samt oklart om det endast gäller när man börjar i ett nytt stadie som tex från förskoleklass, åk7, gymnasiet.”

Skolverkets svar:

– Det är också korrekt. Det gäller bara skolor som ansökt om att få bedriva distansundervisning hos Skolinspektionen och fått detta beviljat för en viss utbildning vid en viss skolenhet. Det går inte få distansundervisning som särskilt stöd i förskoleklass. För elever i grundskolan och i gymnasieskolan går det att fatta beslut när som under skoltiden. Men, som sagt måste huvudmannen ha godkänts som utförare av utbildning där distansundervisning används. För att godkännande ska lämnas krävs att

  1. huvudmannen har förutsättningar att utföra distansundervisning av god kvalitet, och

  2. det kan antas att det kommer att finnas ett tillräckligt elevunderlag för att driva en stabil verksamhet.

”Är det så att eleven måste ha långvarig skolfrånvaro för att det ska vara ett alternativ? Tänker att det hade varit bra om det gick att tillämpa som en form av särskilt stöd även för elever som har mycket frånvaro och ströfrånvaro för att inte komma så mycket efter.”

Skolverkets svar:

– I grundskolan, grundsärskolan och specialskolan får distansundervisning användas som en form av särskilt stöd för elever som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. Det är inte angivet att eleven måste ha långvarig frånvaro. Men en förutsättning för att distansundervisning ska få användas som särskilt stöd i dessa skolformer är att alla andra möjligheter till särskilt stöd är uttömda eller bedöms olämpliga. Det krävs också att elevens vårdnadshavare samtycker till distansundervisningen. Som huvudregel får distansundervisning som särskilt stöd bara ges till elever i mellanstadiet och högstadiet. För elever i årskurs 1-3 i grundskolan, grundsärskolan och i årskurs 1-4 i specialskolan krävs synnerliga skäl, alltså extra starka skäl, för att distansundervisning ska få användas som särskilt stöd. Synnerliga skäl kan enligt förarbetena exempelvis anses finnas om en elev har en sådan infektionskänslighet att inte ens särskild undervisning i hemmet kan komma i fråga. 

Läs mer om detta här

”Någon som vet var man kan se vilka skolor som ansökt?”

Skolverkets svar:

– Vänd er till Skolinspektionen. Det är Skolinspektionen som behandlar ansökningar kommer in och kan säga vilka skolor som ansökt.

”Hur fungerar detta på lågstadiebarn?”

Skolverkets svar:

– I lågstadiet får distansundervisning som särskilt stöd bara användas om det finns synnerliga skäl, det vill säga extra starka skäl. Det innebär att distansundervisning som särskilt stöd som huvudregel bara får ges till elever i mellanstadiet och högstadiet. Elever i lågstadiet och mellanstadiet är så pass unga att de inte kan lämnas ensamma utan tillsyn. Distansundervisning förutsätter därför i dessa fall att någon av elevens föräldrar eller någon annan vuxen kan stanna hemma eller ta hand om eleven på annan plats, eftersom huvudmannen inte har samma ansvar för en elev vid distansundervisning som vid närundervisning. 
Då bestämmelsen precis börjat gälla är det ingen som vet hur detta i praktiken fungerar för lågstadiebarn eller hur vanligt det kommer att vara att man bedömer att synnerliga skäl finns.

Läs skolverkets förtydligande text om lagändringen