Nästan 90 % av alla ungdomar som besöker ungdomsmottagningar i Stockholm är tjejer. Och många har NPF. I syftet att möta dem, och andra ungdomar med funktionsnedsättningar, med rätt stöd och anpassningar så har barnmorskan Margareta Hagwall Stillerud drivit projektet UNG FUNK tillsammans med kollegor från Habiliteringen. UNG FUNK har utbildat, och även diplomerat, ungdomsmottagningarna i Stockholm och ska fortsätta sitt arbete runt om i Sverige.

UNG FUNK´s uppdrag är att arbeta med att öka kunskapen om alla olika fysiska, intellektuella och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på mottagningarna och Margareta Hagwall Stillerud upplever att projektet blivit mycket väl mött av personalen.

– Det känns som att det har funnits ett uppdämt behov av att diskutera just funkisfrågor, säger hon och berättar hur mottagningarna tidigare arbetat med frågor om HBTQI och etnicitet men att det nu var det hög tid för funkisperspektivet. 

I UNG FUNK initierades en föreläsningsserie tillsammans med Habilitering och Hälsa men också en kartläggning av ungdomsmottagningarnas fysiska tillgänglighet och den så kallade Funkisdiplomeringen, där mottagningarna får diplom efter att ha genomgått utbildningen.

Utgår från funktionsområden

På ungdomsmottagningarna vet sällan personalen på förhand om en ungdom har någon form av funktionsnedsättningen men det framkommer ibland under anamnestagningen. Men även om en diagnos inte är uttalad så kan ändå barnmorskorna och kuratorerna märka av olika svårigheter i sina möten med ungdomarna, menar Margareta Hagwall Stillerud.

– Men eftersom man ofta bara träffas en gång och inte hinner arbeta upp en relation så kan det vara svårt att bedöma vad olika kognitiva utmaningar kan bero på. Om det är tillfälliga eller övergående. Vi utgår därför sällan från diagnoser utan från funktionsområden. Om man exempelvis upptäcker att någon har problem med tidsuppfattning, planeringsförmåga eller socialt samspel så utgår man från det. 

Margareta tror att benägenheten att söka ungdomsmottagningen skiljer sig en del åt när det kommer till olika diagnoser inom NPF. Hennes kollegor på mottagningarna möter många tjejer med adhd men tjejerna med autism kan vara svårare att nå.

– Ett besök hos oss kräver ju ganska mycket av en. Du ska själv ta initiativ till att komma, du ska sätta dig i ett väntrum där det inte finns en reception och där det kan sitta ett gäng andra ungdomar. Det kan nog göra det svårare för vissa att komma till oss. 

I projektet arbetar man just nu med att ta fram två filmer som är tänkta att sänka tröskeln när det kommer till att ta sig till ungdomsmottagningarna. 

– De ska vara förberedande och informativa. En av filmerna visar hur ett fysiskt möte kan gå till och den andra visar hur man kan träffa ungdomsmottagningen digitalt. Man ska veta vad vi kan hjälpa till med, hur ett möte hos oss går till, hur man bokar tid hos oss och att man kan prata privat. Att hos oss gäller sekretess även om man är väldigt ung. Föräldrar har inte insyn. Vi betonar också att det finns möjlighet att bli mött utanför mottagningen. 

För att informera ungdomarna om projektets och mottagningarnas arbete så involveras skolorna. 

– Det är via skolorna som vi traditionellt mött ungdomarna och kunnat berätta om vårt arbete. Men vi har i UNG FUNK lagt oss vinn om att nå de elever som av olika anledningar inte kommer till skolan, så då har vi använt oss av de digitala skolplattformerna och hoppas att informationen når dem där.

Barnmorskan som möter tjejerna med NPF

Moa Ekman, barnmorska på ungdomsmottagningen i Midsommarkransen, har deltagit i UNG FUNK´s utbildningsdagar och hon upplever att hon möter många tjejer med NPF i sitt arbete.

– Jag skulle säga att nästan hälften av tjejerna jag träffar äter adhd-medicin och många behöver en personlig kontakt och stöd i att sköta exempelvis sina preventivmedel. 

Moa märker av att just det praktiska kring preventivmedel kan vara svårt att få till. Att p-pillerna tar slut på grund av att man missat att förnya recept, eller glömt att ta sin dagliga dos och därför behöver dagen efter-piller. 

Jobbigt med mens och PMS

I projektet så tycker hon att det varit särskilt spännande att ta del av olika forskningsrön, som bland annat visar på hur hormoner kan påverka när man har exempelvis NPF. Hon upplever själv att tjejer med NPF att många kämpar med såväl PMS som mens. 

– Vi har ibland mammor som ringer och berättar att deras döttrar har svår pms och mår väldigt dåligt, blir aggressiva eller deppiga i samband med mens. Att det påverkar ungdomen men också familjen så pass mycket att man ser behov av hjälp med mensen. 

Moa menar att det ofta framkommer att mensen egentligen i sig inte utmärker sig på något särskilt sätt, men att många tjejer med NPF ändå upplever att mensen är svår att hålla efter. Den kan kännas obehaglig och främmande på ett sätt som skapar en stress. 

– Vissa kan tycka att det är så jobbigt att de väljer att inte gå till skolan de dagar som mensen är som ”värst”. De blir så upptagna av att ha mens, det tar så mycket energi och då känns det så bra att kunna hjälpa dem med att slippa det. Särskilt när så mycket annat är kämpigt. Vissa kan också tycka att själva blodet är äckligt och inget man vill hålla på med.

Idag menar läkare och forskare generellt att det bra om kvinnor som inte vill ha mens, kan slippa ha det och där kan Moa, utifrån ett holistiskt barnmorskeperspektiv, ibland tänka annorlunda. 

– Men just när det gäller de här tjejerna så tycker jag ändå att det finns en poäng. Ju mer stress man kan plocka bort, desto bättre. 

Biverkningar av preventivmedel

Hon har dock märkt en viss förhöjd känslighet kring biverkningar av preventivmedel och då är det viktigt att uppmuntra till kondomanvändande för att skydda mot sexuellt överförbara infektioner.

– Egna erfarenheter säger mig att sexuellt överförda infektioner kan vara vanligare hos tjejer med NPF. Främst kan det vara svårt att få till rutinen att skydda sig. Den bristande impulskontrollen och svårigheterna att i förväg tänka på konsekvenser kan vara ytterligare anledning. Sedan kan man tänka sig att behovet av att vara normal, som alla andra, att vara uppskattad och bekräftad gör att man kan ställa upp på sådant som man egentligen inte innerst inne vill.

Viktigt med tydlighet

Moa betonar att hon alltid försöker vara så ”basic” som möjligt i mötet med de ungdomar hon träffar, oavsett diagnos.

– I princip alla ungdomar jag möter har ju utmaningar på olika sätt. ”Självgående” ungdomar som ”sköter sig”, skyddar sig nogsamt och är i trygga relationer möter vi ganska sällan. 

Att vara ”basic” innebär bland annat att inte utgå ifrån att ungdomen självklart ska förstå alla led i och efter besöket.

– Jag utgår till exempel inte ifrån att de vet hur de ska kunna hämta ut recept på apoteket utan tar det steg för steg. För oss vuxna kan det vara så självklart men jag försöker bryta ned det i de led det faktiskt innebär. Att man måste ta kölapp, man måste kanske vänta, man måste visa leg och så vidare. 

– Mitt mål är ju att de ska skydda sig och då får inte vara några oklarheter som gör man kanske struntar i att hämta ut sina piller för att det verkar för krångligt. Jag försöker också hamra in hur viktigt det är ta sina p-piller och inte hoppa över dagar. Sätt larmet, kanske inte bara en gång utan tre, för att inte glömma bort. Och man ska inte ha flera p-pillerkartor igång samtidigt, det blir onödigt rörigt. I de flesta fall kan p-stav eller spiral vara bättre alternativ.

Föräldrar som följer med

Ibland händer det att ungdomar med NPF kommer med en förälder. Det tycker Moa är helt ok men ser gärna att hon får samtala med ungdomen själv om möjligt.

– Det är tydligt att många föräldrar är så vana att sköta så mycket kring sina ungdomar med NPF att de av gamla vana tar över även diskussionen inne hos oss. Jag försöker att vara tydlig med att jag riktar mig till ungdomen i första hand och nästan jämt så går det väldigt bra. 

Moa upplever att hon ofta får helt andra svar när föräldrarna inte är med och hon får en chans att del av ungdomens egna upplevelser och frågeställningar. 

– Det gäller särskilt de mer introverta tjejerna. Jag upplever att när de får chansen så klarar de väldigt bra att beskriva sitt eget mående och de växer märkbart av det.

Att vara konkret

Moa tycker att hennes arbete är tacksamt så till vida att samtalen är ganska riktade. Man pratar om specifika, konkreta saker som har med kroppen och göra. Ibland träffar hon tjejer som känner motstånd mot att bli undersökta. Hon lägger då stor vikt vid att visa hur en undersökning går till eftersom hon vet att många kan dra sig för det som de inte vet något om.

– Det händer att jag själv lägger mig i stolen, säger Moa och tillägger skrattande ”med kläder på!” och jag visar alltid vilka instrument jag kommer att använda och hur. Vi går tillsammans igenom händelseförloppet. Allt för att avdramatisera och konkretisera. 

Moa framhåller också vikten av att ha tid.  Ett besök hos ungdomsmottagningen ska inte vara förenat med stress utan ungdomen ska få den tid det tar att ta beslut som rör den egna kroppen.

– Om den unga inte känner sig redo under första besöket så kan man alltid boka ett nytt besök till veckan därpå. Det känns som en fördel med vår verksamhet att det är så fritt. Man kan rigga det så att det blir så bra som möjligt.