Hur skapar vi studiero och fungerande lärmiljöer för alla elever – oavsett förutsättningar? På temat föreläste Malin Angberg och Therese Allvar, legitimerade psykologer på Psykologpartners.
Therese Allvar möter i sitt arbete barn, unga och människor med olika funktionsnedsättningar. Hon har bland annat arbetat kliniskt inom habilitering, barntraumateam och med tvångsomhändertagna barn inom SiS. Nu arbetar hon främst med handledning och utbildning till bland andra behandlingspersonal, pedagoger och poliser, samt med implementering av evidensbaserade metoder för att arbeta för ökad livskvalitet och minskade problemskapande beteenden.
– När vi genomför insatser för elever behöver vi följa om de haft effekt. Hur kan vi öka vår förståelse för elevernas beteende? Vi tittar på över- och underskottsbeteenden. Sådant eleverna gör för mycket, för lite eller inte alls. Eleven kanske uppvisar överskottsbeteenden och skriker, springer i väg eller går runt i klassrummet. Vår utmaning blir då att kartlägga underskottsbeteenden. Vad saknas i den andra vågskålen? Hur stärker vi underskottsbeteenden, hur lär vi nya beteenden?
”Alla beteenden är funktionella”
Genom att öka underskottsbeteenden minska överskottsbeteenden. Att uppmana: ”Sluta skrik, gå inte där, gör inte så”, har ingen effekt på beteenden, betonar hon:
– Vi behöver finna andra sätt, stärka och heja på andra beteenden. Alla beteenden är funktionella, vi gör som vi gör av en anledning. Vi behöver se vad som utlöste en situation, vad hände efteråt? Vad gör att beteendet fortsätter? Analysen ger vägledning till hur vi kan hjälpa eleven.
Malin Angberg arbetar med pedagogik och utveckling på Psykologpartners. Under åren har hon utbildat och handlett med fokus på bemötandestrategier, samtalsfärdigheter, förebyggande arbete, tillämpad beteendeanalys och positivt beteendestöd inom olika verksamheter.
– Elever behöver få veta när de gör rätt – positiv förstärkning och feedback för att skapa goda relationer. Främst elever som i stor utsträckning riskerar att misslyckas behöver uppmuntran. Vuxna är generellt bättre på att uppmärksamma när barn gör fel. I skolan ser vi att pedagoger är duktiga på att uppmärksamma saker som står i läroplanen. Sociala beteenden uppmärksammas inte på samma sätt. Hur ger vi på vår skola positiv uppmärksamhet? Kanske behöver vi tydliggöra vilka förväntningar som finns i olika skolmiljöer.
Inkludera alltid eleverna
Eleven måste alltid inkluderas i arbetet med vilka beteenden som förväntas i exempelvis klassrummet, på skolgården och i andra skolmiljöer, betonar Malin Angberg.
– Förväntade beteenden är hjälpsamma för både elever och vuxna. Ansvaret för att hjälpa elever ligger enbart hos oss vuxna. Vi måste skapa rätt förutsättningar. Förväntade beteenden bör vara positivt formulerade, begripliga för alla elever och alltid genomförbara.
Hon uppmuntrar all skolpersonal att ta en promenad på skolan, med NPF-glasögonen på. Hur lätt är det att hitta? Hur är miljön i skolmatsalen? Hur mycket information har vi på väggarna?
– Barn vill göra rätt om vi skapar rätt förutsättningar. Ofta behöver vi öka förutsättningarna som möjliggör för alla elever att lyckas.
Fem gem-övningen
Angberg sänder med en övning för att uppmärksamma positivt beteende hos en eller flera elever:
– För att öva positiv förstärkning rekommenderar jag alla pedagoger att placera fem gem i ena bakfickan. Innan det slinker ur ett tjat, en begräsning eller en tillsägelse till en eller flera elever, ska du ha fördelat fem positiva kommentarer. För varje positiv kommentar flyttar du gemet till andra bakfickan. Ingen tillsägelse får slinka igenom innan fem gem, som representerar fem positiva kommentarer, är flyttade till andra bakfickan.