Många skolor brottas med hur de bäst kan stötta elever med eskalerande och långvarig frånvaro. I Varbergs kommun är verksamheten Be Right Back, en del av kommunens övergripande elevhälsa, helt dedikerad till att hjälpa dessa elever tillbaka till skolan.
– Det behövs någon som för deras talan och där kan vi komma in, säger Karin Jensen som är textillärare, värdegrundspedagog och del av BRB-teamet.
Tillsammans med sina utbildade skolhundar Kesia och Ester hjälper Karin elever i ett tidigt skede av ökande frånvaro.Alla skolor i Varberg kommun kan ansöka om stöd från BRB, baserat på en närvarotrappa som används i kommunen. BRB:s syfte är att bryta negativa mönster och långtidsfrånvaro och isolering och närvarotrappan hjälper till att identifiera rätt stöd vid rätt tidpunkt. Karin Jensen och hennes skolhundar kommer ofta in redan i steg tre av fem, då frånvaron är upp till 20 procent. Hundarna kan ge den trygghet som elever med stark oro inför skolan saknar.
– Hundarna är som en osynlighetsmantel. När du går med en hund är det hunden som får all uppmärksamhet, inte du. Barnen känner sig trygga och hundarna kan hjälpa dem tillbaka in i klassrummet och skolan.
Ser ofta resultat fort
Just socialpedagogiska insatser med hundar växer, och forskningen är på framfart. Förutom den taktila aspekten kan elever som tycker att det är jobbigt att prata med vuxna ha lättare att kommunicera med hundarna. De kan prata genom hundarna, berättar Karin Jensen, som har gått Vårdhundskolan med sina båda pudlar.
– Jag kan också mäta var jag är i min relation till eleven genom hundarna. Är det Kesia de vill vara med, då vet jag att jag kan börja ställa krav.
En elev med stor oro kan plötsligt börja prata och leka. Släpande steg kan förvandlas till känguruskutt, berättar Karin Jensen med ett leende.
– Man visar också eleven att du är inte här för att du är ett problem, utan för att du hjälper mig med hunden.
Ett väl sammansatt team som lär känna eleven
I närvarotrappans översta steg, då frånvaron är så gott som total, kan rektorn ansöka om BRB som extra insats. Alla i BRB-teamet har lång erfarenhet av skolvärlden. Förutom Karin Jensen har estetlärare Ann-Helén Matiasson och specialpedagog Charlotte Johansson varit med sedan projektstarten 2016, då som ett samarbete mellan Varberg kommun och socialförvaltningen. Verksamheten är permanent sedan 2018 och har inför hösten 20 elever som kommer att stöttas på olika sätt.
– Det behövs rätt person på rätt plats – och det är därför BRB kom till. Det är oftast det som gör att man kan kämpa för sin sak, berättar hon från verksamhetens lokaler i en kulturskola i Varberg. Där inleds ofta processen att lära känna de elever som BRB ska stötta.
BRB kommer in i elevens vardag med en handlingsplan som utkristalliserats i samarbete med skola, elev och vårdnadshavare. Ibland handlar insatserna om att ses en gång i veckan, ibland om att ses varje morgon för att hjälpa eleven till skolan, ibland följer teamet eleven i flera terminer. Aktiviteterna de gör har alla ett fokus på såväl psykisk som fysisk hälsa.
– Vi tittar på vilka rutiner som behövs för att må bra, som estetiska uttryck, måla, sy, teckna eller träna. Vi kan också laga mat eller spela kort, berättar Karin Jensen. Det är hedrande att få vara en trygghet för så många. Många elever går aldrig ut, så vi är jätteglada att de ändå kommer hit.
– För barnen behöver vi också ha en lättsam hållning, det gör inget om man mår dålig, men vi försöker locka till att ha roligt. Det är en ledstjärna, tillägger Ann-Helén Matiasson.
Viktigt att ha realistiska förväntningar
Nyckeln till att långsiktigt lyckas bryta ett mönster av isolering är framför allt relationsskapande och delaktighet med eleven, det är BRB:s devis.
– Samarbete och förtroende är en förutsättning, att eleven känner att vi är en trygghet och att vi är intresserade av dem. Får man det att funka så når man alltid någon framgång, säger Ann-Helén Matiasson.
Karin Jensen nickar medhållande, och understryker hur viktigt det är att ha realistiska förväntningar.
– Ingen av dessa elever kommer nog gå 100-procentigt i skolan, men väldigt många som vi följer går tillbaka ett par dagar i veckan. Det handlar inte bara om att klara skolan, det är ett livslångt perspektiv. Att kunna komma hit och antingen klara ett ämne som kan vara svårt att ta igen, som slöjd, eller att göra skolarbete någon stund i veckan, det är betydelsefullt. Vi hade skolavslutning här med en tjej nu i juni, med fika och blommor. Det var viktigt för henne.
Fakta | Från ansökan till åtgärdsprogram
• När en elevs frånvaron är alarmerande kan ansvarig rektor ansöka om stöd till barn- och elevhälsan i kommunen.
• Ansökningsmöte med BRB och skola där skolan utförligt beskriver elevärendet, efter en fördjupad kartläggning av elevens frånvaro.
• Möte med vårdnadshavare där BRB deltar tillsammans med skola och informerar kring den eventuella insatsen.
• En tankesmedja startas med vårdnadshavare och skola, där man främst fokuserar på elevens styrkor och intressen – med ett långsiktigt hälsoperspektiv.
Fakta | Be right back´s fyra faser
• Inhämtning av information och kartläggning samt utformning av handlingsplan
• Relationsbyggande
• Aktiviteter och utmaningar för ökad självkännedom och självkänsla
• Återslussning till skola samt utfasning av BRB
Text: Johanna Aggestam Foto: Karin Linde