Många svenska bibliotek har lyft sin NPF-kompetens och därmed sin kognitiva tillgänglighet under senare år, däribland Sollefteå bibliotek. I en större ombyggnation med fokus på barn och unga med kognitiva svårigheter tagits i beaktning, i allt från placering av läsrum, till färgsättning och aktiviteter.
– Det var viktigt att ta ett helhetsgrepp på tillgänglighet, att inte bara se över den fysiska lokalen utan även koncepten, säger Eva Mårtensson som är chef för huvudbiblioteket i Sollefteå och de fem filialerna i kommunen.
Barn och unga med funktionsnedsättning är en dubbelt prioriterad grupp, enligt bibliotekslagen. Folkbiblioteken, som finns i alla Sveriges kommuner, har ett ansvar att fokusera på särskilda målgrupper, där både barn och unga och individer med NPF-diagnoser klassas som sådana. Utifrån bibliotekslagen och utifrån att man identifierat brister i kompetens kring kognitiv tillgänglighet bland biblioteken, delar Kulturrådet via Stärkta bibliotek ut medel till Sveriges kommuner för att bland annat förbättra tillgängligheten.
Sollefteås bibliotek satsar på tillgängligheten
Sollefteå kommun är en av de kommuner som har fått medel för att besökare med kognitiva svårigheter bättre ska kunna hitta, förstå och känna sig trygga under sitt biblioteksbesök.
Redan tidigt i projektet frågade Sollefteå bibliotek sina unga besökare vad de önskade sig av sitt bibliotek och vilka behov de hade. Det som toppade önskelistan var lugna, mysiga sittplatser och stor mängd intressanta böcker.
– Och mycket bra böcker har vi ju, så då fokuserade vi på sittplatser för plugg och mys, säger Eva Mårtensson.
Redan innan utvecklingsprojektet hade man infört en så kallad Äppelhylla, med böcker för och om barn med funktionsnedsättning. I hyllan, som finns i olika varianter på de allra flesta bibliotek i Sverige, finns medier med teckenspråk, bliss, punktskrift och pictogram, taktilt material, talböcker, skönlitteratur och information om olika funktionsnedsättningar. Äppelhyllan är främst för barn med funktionsnedsättning men också för deras anhöriga, pedagoger och andra som möter barnen.
Lugnare miljö och avgränsade rum
Enligt Kulturrådets rapport Kognitiv tillgänglighet på biblioteken är rummet och miljön något som visat sig vara extra bristfälligt anpassat på biblioteken. Rörig och otydlig information, ljus, ljud och avsaknaden av lågstimulimiljöer skapar de största svårigheterna, konstaterade de. Resultatet blir lätt att många barn med NPF-diagnoser sällan eller aldrig besöker bibliotek, trots att de tillhör dem som borde känna sig mest välkomna.
Sollefteå biblioteks, då relativt lilla, barn- och ungdomsavdelning var innan ombyggnationen stationerad mitt i biblioteketet, utan tydlig avgränsning.
– Den låg mitt bland alla besökare och med ljud från skrivare och i starkt ljus. Det fanns inga lugna ställen att sitta och läsa eller ta det lugnt på, säger Eva Mårtensson.
De inledde därför med en rockad i det kulturmärkta gamla apotekshuset. Man flyttade ut avdelningen från centrum och inrättade tre stora separata rum för barn och unga, uppdelade efter åldersgrupperna 0–8, 8–12 och 13–18 år.
– Man får så klart röra sig fritt mellan rummen oavsett hur gammal man är, men vi har sett att uppdelningen skapar en tydlighet och ett lugn för alla. Även de vuxna vill gärna uppehålla sig där, säger Eva Mårtensson och lägger med ett leende till:
– Och personalen!
Harmonisk färgskala och inredning
I inredningsfasen såg de också till att inte blanda för många färger, för att ytterligare dämpa antalet intryck.
– Böcker i sig har ju olika form och färg och intrycket kan bli oroligt. Ur ett NPF-perspektiv kan det bli en begränsning, kanske till och med vara avskräckande, säger Eva Mårtensson.
Till stor del återanvände de i stället gamla hyllor och målade in dem i samma färg som väggarna, så att det skapade en enhet.
– Det blev lugnt och harmoniskt. Visst har vi färgklickar, men färgerna är genomtänkta för att skapa ett lugn, säger Eva Mårtensson.
Istället för starka lysrörsarmaturer, som kan blinka och flimra, satsade de också på spotlights på skenor. Ljuset blir lugnare och går lätt att rikta om. I rummet för de yngsta barnen har biblioteket infört hyllbelysning och lampor som går att dimra.
– Vår önskan är nu att kunna förändra den fysiska miljön på samma sätt även i det stora biblioteket, säger Eva Mårtensson.
Erbjuder anpassade aktiviteter
Sollefteå bibliotek har också inte minst satsat på särskilda aktiviteter anpassade för individer med funktionsnedsättningar. För barn- och ungdomsverksamheten har man, liksom i många bibliotek runt om i landet, ett samarbete med ett korttidsboende i kommunen där det bor barn och unga. Ett regionalt projekt som heter “Läs på fler sätt”, med målet att skapa samverkan mellan bibliotek och korttidsboende eller anpassade undervisningsgrupper, utvecklar arbetsmetoder för att nå funktionsnedsatta barn med läsfrämjande aktiviteter.
– I projektet har personal på korttidsboende utbildats till läsombud samtidigt som personal på biblioteken har utbildats bland annat i TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation reds anm).
Förberedelser inför biblioteksbesöket
Eva Mårtensson understryker hur mycket de har lärt sig, framför allt när det gäller kommunikation inför besök från exempelvis korttidsboenden och anpassade undervisningsgrupper.
– Vi har lärt oss att bättre anpassa informationen efter vilka speciella behov just de barnen som ska besöka oss har. Som exempel har vi då skickat scheman på vad som händer när de kommer hit, där vi berättar om det är en visning eller en sagostund eller teater de ska få ta del av. De får också bilder på den personal som kommer att möta dem. Det känns bra för både dem och oss.
I arbetet har man tagit hjälp av länets så kallade bibliotekskonsulenter, som har informerat om vad biblioteket behöver göra när det kommer till bland annat bemötande och planering inför besök. De har även informerat om hur man utvecklar bildstöd till taktila skyltar, och där har biblioteket enligt Eva Mårtensson en bra bit kvar i sitt tillgänglighetsarbete.
– Vi har lärt oss massor, men vi vill gärna ha mer information och utbildning om NPF och hur man kan jobba med det praktiskt i vardagen i biblioteket. Jag kommer från skolans värld och jag vet att det här är ett enormt stort område. Vi både vill och kan göra ännu mer.
Text: Johanna Aggestam