Du är ordförande i Riksförbundet Attention, men nu också aktuell som författare med din debutroman ”Bara på låtsas”. Berätta om boken!
– Boken handlar om skådespelaren Alex vars karriär gått i kras för att ingen står ut med honom. Som en skänk från ovan blir han erbjuden huvudrollen i en romantisk julfilm. Han hatar julen och han hatar romantiska filmer, men det här är hans sista chans. När han möter Julia på filminspelningen i Lycksele slår det gnistor åt alla håll. Det är en roman om att våga börja om och om att livet ibland blir som bäst när man slutar spela roller.
Hur påverkas bokens handling av ditt engagemang för Attentions frågor?
– Mitt författarskap är ett personligt projekt vid sidan av uppdraget inom Attention, men samma värderingar finns naturligtvis i båda. Jag vill skriva berättelser där karaktärer med NPF får finnas på ett självklart sätt, utan att det blir till hela handlingen. Det är människor med olika grader av driv, humor, sårbarhet och styrka – precis som alla andra.
”Bara på låtsas” är den första av en planerad bokserie och varje del har ett underliggande NPF-tema: den första handlar om adhd, den andra om Tourette, den tredje om autism och den fjärde om DLD/språkstörning. Men det är inte böcker om diagnoser, utan om livet – om relationer, vardag och igenkänning. Berättelserna har samma värdegrund som Attention: respekt för olikheter, nyfikenhet på människor och tron på att alla kan hitta sin plats. Och Attention förekommer förstås lite här och var i böckerna …
Hur tycker du att NPF framställs i litteraturen?
– Jag tycker att det behövs fler berättelser där människor med NPF bara finns – i kärlek, arbete, vänskap – utan att allt måste förklaras. Som en naturlig del av livet, men som ibland kräver lite extra. Genom litteratur och kultur kan vi skapa förståelse och igenkänning på ett sätt som fakta inte alltid kan. Jag hoppas att mina böcker kan bidra till det, på ett varmt och mänskligt sätt. Extra igenkänning för den med NPF och anhöriga – och en möjlighet till inblick för alla andra.
