Hur skapar vi trygga platser där unga med NPF faktiskt vill vara? Det var frågan som det fokuserades på när Riksförbundet Attention bjöd in till ett dagläger med workshops inom projektet Ung med NPF i riskzon.

På lägret medverkade ett tiotal unga mellan 14 och 17 år, både tjejer och killar och alla med egen erfarenhet av NPF-problematik. 

– I projektet Ung med NPF i riskzon har vi tidigare genomfört intervjuer med många unga. Något som ofta har framkommit i samtalen är att det som kan göra verklig skillnad för unga med NPF är en trygg plats att vara på. Därför ville vi ha hjälp av de unga för att konkretisera vad det kan innebära i praktiken, berättar Sara Drevendal som är projektledare.

Konkreta förslag på trygga mötesplatser för unga med NPF

Under en heldag på lägergården Kärsön fick deltagarna vara med om övningar och workshops med syfte att sätta fingret på vad som gör att en plats upplevs som trygg. 

Sara Drevendal, projektledare.
Sara Drevendal, projektledare

– Vi pratade om befintliga fritidsgårdar och många av de unga lyfte att de inte vågar eller vill gå dit. Ställena beskrevs som för stökiga, röriga och oförutsägbara, berättar Sara. 

I stället fick deltagarna tillsammans skapa förslag på trygga mötesplatser där unga med NPF känner sig välkomna. Idéerna var många och konkreta. Bland annat var det viktigt att platsen skulle vara lätt att ta sig till och att det skulle finnas en tydlig struktur kring aktiviteter. Lugna rum för vila, möjlighet att samtala med personalen och trygga vuxna som kan sätta gränser på ett respektfullt sätt var också saker som lyftes. 

– En särskilt spännande idé var att förlägga verksamheten nära ett äldreboende. På så sätt kan man skapa generationsutbyte och motverka ensamhet i båda grupperna, säger Sara.

Från idé till påverkan

Nu ska Riksförbundet Attention jobba vidare med materialet som togs fram under lägret. Attention vill bland annat använda de ungas förslag för att påverka beslutsfattare i kommuner.

– I många kommuner är fritidsgårdar inte något prioriterat, trots att unga uttrycker att det är något de behöver och trots att vi vet att en meningsfull fritid är en skyddsfaktor som motverkar psykisk ohälsa och utanförskap. För unga med NPF kan rätt miljö vara avgörande – både för att förebygga riskbeteenden och för att skapa framtidstro, säger Sara.

Målet för Attention är att öka kunskapen i kommuner om vad unga med NPF faktiskt behöver. Underlaget kan också användas av Attentions lokalföreningar som vill skapa trygga mötesplatser – oavsett om det sker i liten eller större skala.

– Vi vill att Attention ska vara den trygga plats som de unga efterfrågar, men vi vill också dela med oss av den kunskap vi fått till andra som vill skapa NPF-anpassad verksamhet, säger Sara.

Inkludera de unga i arbetet

En tydlig slutsats från lägret är att kommuner måste förstå de ungas behov bättre. Det räcker inte att erbjuda “något att göra”. Alternativet måste kännas tryggt, anpassat och meningsfullt.

– Vi önskar att kommunerna börjar lyssna på de unga själva och inkludera dem i arbetet, istället för att vuxengissa vad de vill ha. Aktiviteterna måste spegla de ungas intressen på riktigt. En av lägerdeltagarna sa: ”Om jag inte ska göra dumma saker och hänga på stan så måste det finnas ett alternativ som jag gillar.” Det tycker jag sammanfattar väldigt väl varför det här arbetet behövs, säger Sara.

Workshop på daglägret.
Idéer nedskrivna på papper av lägerdeltagarna.