Unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) löper ökad risk att hamna i utanförskap och destruktiva miljöer. Det visar Attentions nya rapport ”Jag var inte lätt att tycka om”. Rapporten pekar på att detta framför allt beror på bristande stöd i skolan, otydlig samverkan mellan samhällsaktörer och ett system som ofta inte fångar upp unga i tid.
Rapporten bygger på intervjuer med unga 10–16 år, deras anhöriga och yrkesverksamma. Den beskriver en komplex vardag där skolsvårigheter, psykisk ohälsa, otrygga miljöer och bristande stöd ofta samverkar.
– Det handlar inte nödvändigtvis om NPF i sig, utan om bristande förståelse, fel bemötande och avsaknad av rätt stöd, säger Sara Drevendal som är projektledare för Attentions projekt ”Ung med NPF i riskzon”.
Skolan – skyddsfaktor eller riskmiljö
Rapporten lyfter skolan som ett av de mest avgörande områdena. Många unga beskriver stress, social press och en känsla av att inte passa in. För vissa leder det till tillbakadragande, för andra till utåtagerande beteenden eller att man söker bekräftelse i miljöer som kan innebära risker.
Samtidigt visar rapporten att rätt anpassningar kan göra stor skillnad. Tydlighet, förutsägbarhet, mindre sammanhang och lyhörda vuxna kan förändra hela skolupplevelsen. För många är sociala relationer också avgörande – vänner kan vara den främsta anledningen att orka gå till skolan.
Digitala miljöer – både gemenskap och risk
Rapporten visar också att digitala plattformar spelar en stor roll i ungas liv. Sociala medier och spel kan ge gemenskap, särskilt för unga som har svårt i sociala sammanhang offline. Men många beskriver också stress, sömnproblem och svårigheter att reglera sin användning. Jämförelser, näthat och exponering för våldsamt innehåll lyfts som riskfaktorer.
Tidiga insatser och bättre samordning
Rapporten föreslår flera åtgärder, bland annat stärkt kompetens om NPF i skola och socialtjänst, bättre uppföljning av skolfrånvaro och ökad samverkan mellan aktörer genom exempelvis SIP. Den betonar också behovet av stöd till anhöriga samt fler trygga mötesplatser inom kultur, idrott och föreningsliv.
Trots allvarliga berättelser är rapportens budskap tydligt: utvecklingen går att vända – om stöd ges i tid och vuxna orkar finnas kvar.
– Ibland är det just det lilla som räddar det stora, säger Sara Drevendal.
Läs rapporten
Långt ifrån alla unga med NPF hamnar i kriminella miljöer eller andra sammanhang som samhället brukar kalla för riskzon. Men de svårigheter som ofta följer med diagnoserna innebär en förhöjd risk att hamna i miljöer som är skadliga för dem.
I den här rapporten lyfter vi de ungas egna berättelser och vad som egentligen kan göra skillnad för att bryta mönster och skapa förutsättningar.
