Attention har länge undersökt hur skolan fungerar för barn med NPF. Genom projektet Fritidslyftet breddas perspektivet med fokus på fritids – en plats som kan vara en trygg miljö för lek, vänskap och aktiviteter, men som inte alltid fungerar för alla barn. Nu släpps rapporten ”Orka fritids” som bygger på enkätsvar från föräldrar till barn med NPF.
Hösten 2025 genomförde Attention en enkätundersökning inom projektet, riktad till vårdnadshavare med barn 6–13 år som har eller där misstanke finns om NPF. Syftet var att kartlägga hur fritidshem och fritidsklubbar fungerar, för att skapa en mer inkluderande och tillgänglig miljö. Svaren från rapporten ligger till grund för den nya rapporten ”Orka fritids”.
Anpassningar som inte följer med
Rapporten visar att nästan hälften av barnen med NPF inte deltar i fritidshemmets verksamhet, trots att behovet av tillsyn och stöd ofta är stort.
projektledare Fritidslyftet
– Den vanligaste orsaken till att barn med NPF inte går på fritids ser vi är bristande anpassningar. Det som fungerar i klassrummet – struktur, anpassningar och vuxenstöd – faller ofta bort på fritids. Hela 57 procent av vårdnadshavarna uppger att anpassningar som barnet har i skolan inte följer med. När skoldagen är slut, energin är låg och kraven på socialt samspel ökar så förväntas barnen klara den delen av dagen utan stöd. Resultatet blir att fritids blir för rörigt, för socialt krävande och för oförutsägbart för att barnen ska orka, berättar Cecilia Brusewitz, projektledare för Fritidslyftet.
Förutsättningar och verktyg saknas
Glappet mellan det stöd som ges i skolan och det fritidshemmet kan erbjuda är ofta stort – och det handlar framförallt om de bristande förutsättningarna på fritids.
– Det är stora barngrupper, för få i personalen och lokaler som inte är anpassade. Men det handlar också om hur verksamheten organiseras. Fritids får ofta ta det som blir över – i tid, i rum och i resurser. Samtidigt har fritidshemmens uppdrag blivit tydligare och större. Man ska arbeta pedagogiskt, relationellt och förebyggande, men utan att få rätt verktyg för det. Det är inte konstigt att det uppstår ett glapp då, säger Cecilia.
Risken för otrygga sammanhang ökar
Konsekvensen blir att många barn står utan sammanhang efter skolan. Istället för att gå till fritids går de hem och blir ensamma. När fritids inte fungerar riskerar de också att söka sig till sammanhang som inte alltid är trygga, både på och utanför nätet.
– Med tanke på samhällsdebatten idag, där fokus ofta ligger på barns utsatthet och psykiska mående, så är det minst sagt förvånande att man inte väljer att satsa på en av de få verksamheter som kan fånga upp särskilt sårbara barn i ett tidigt skede. Idag missar många barn med NPF en av de viktigaste arenorna för att öva på relationer, tillhörighet och social trygghet. För vårdnadshavarna får det naturligtvis också stora konsekvenser. 71 procent uppger att de har behövt minska arbete eller studier när fritids inte fungerar, berättar Cecilia.
Beroende av enskilda skolor och personer
Samtidigt som rapporten ger en dyster bild av fritidsverksamheten så finns det också goda exempel – kommuner och fritidshem där verksamheten fungerar även för barn med NPF.
– Det är nästan det som är mest frustrerande – att det faktiskt går att göra riktigt bra fritidsverksamhet för barn med NPF. Där det fungerar bättre finns det ofta en ledning som förstår vad fritids är och vad det kan vara. Man skyddar planeringstid, man ser till att det finns vuxna som kan bygga relationer, och man tänker kring miljön – att det måste finnas plats för återhämtning och inte bara aktivitet. Men det är fortfarande ganska beroende av enskilda skolor eller personer. Och det är väl där vi vill landa – att det inte ska vara tur var du hamnar. Det ska vara en fungerande verksamhet, oavsett, säger Cecilia.
Orka fritids
Hösten 2025 genomförde Attention en enkätundersökning inom projektet, riktad till vårdnadshavare med barn 6–13 år som har eller där misstanke finns om NPF. Syftet var att kartlägga hur fritidshem och fritidsklubbar fungerar, för att skapa en mer inkluderande och tillgänglig miljö. Enkätsvaren ligger till grund för denna rapport.
Fritidshemmet och barnen med NPF – åtta röster från forskning och praktik
I den här skriften förmedlar åtta röster betydelsen av fritidshemmet för barnen med NPF. De är lärare i fritidshem, föreläsare, biträdande rektor, psykolog, forskare, projektledare och teamledare.
Skriften är en uppföljning till rapporten Orka fritids inom Riksförbundet Attentions arvsfondsprojekt Fritidslyftet.
