Autism innebär att man har varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och interaktion i ett flertal olika sammanhang. Diagnosen innebär också att man ofta har begränsade repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter. Det kan ta sig uttryck i oflexibel fixering i rutiner och starkt begränsade intressen. Det är också vanligt att personer med autism är över- eller underkänsliga för olika sinnesintryck – såsom ljud, ljus, lukt och beröring. Symptomen för autism– och graden av symptom – varierar från individ till individ.
Hur märks det att man har autism?
Kärnsymptomen för autism
- Svårigheter i kontakten med andra människor
- Specialintressen som kan uppta stor del av uppmärksamhet och tid
- Svårigheter att förstå och använda språket i kommunikationen med andra
- Bristande motorik
- Lätt att hamna i tvingande rutiner eller handlingar
- Säregna eller ovanliga sinnesintryck
Många är ovanligt stresskänsliga, psykiskt sårbara och har en tendens att utveckla psykiatriska symptom. Det kan vara ångest, ångestattacker, tvångstankar/tvångshandlingar, depressioner eller fobier. Men autism innebär inte bara problem. I rätt miljö kan många av de egenskaper som är vanliga hos personer med diagnosen vara en tillgång. Till exempel stor uthållighet och ovanligt god koncentrationsförmåga.
Diagnostisering
En utredning görs på en psykiatrisk mottagning och består i huvudsak av två delar – samtal och neuropsykiatrisk undersökning. Genom samtal tar den som gör utredningen reda på hur personen fungerat från barndomen och framåt, för att se om den har de svårigheter som är typiska för autism. Efter det görs en neuropsykiatrisk undersökning med tester för att bland annat kartlägga intellektuell förmåga, omvärldsuppfattning och problemlösningsförmåga.
Leva med autism
Autism kan inte botas och försvinner inte med åren, men situationen brukar se olika ut i olika åldrar. Mindre barn klarar sig vanligtvis med stöd av föräldrar och förskolepersonal. I grundskolan brukar svårigheterna öka och ofta är problemen som störst under tonåren. Vuxna kan däremot må ganska bra eftersom de lärt sig hur de fungerar och vad de behöver.
Vissa, men långt ifrån alla, mår bättre av medicinering. De mediciner som kan bli aktuella är till exempel Melatonin mot sömnrubbningar och olika antidepressiva preparat.
Omgivningens betydelse
En förstående och accepterande omgivning är avgörande för att personer med autism ska må bra. Det finns tre nyckelord som det är bra för omgivningen att tänka på:
Kunskap
Alla som berörs behöver kunskap om de vanligaste symtomen och vad som kan göras för att underlätta i skolan, på arbetet och i vardagslivet. Kunskap hjälper omgivningen att förstå hur personer med autism tänker och hur varje individs möjligheter, svårigheter och behov av stöd ser ut.
Anpassning
Anpassa kravnivån för att undvika stress. Se till att personen får möjlighet att lyckas genom att ge mycket beröm och undvika kritik och tjat.
Respekt
Visa individen respekt. Ingen är en funktionsnedsättning – utan först och främst en individ med en egen unik personlighet
Vi har autism – personliga berättelser
Film om Marcus som har autism
En film där Marcus med autism berättar om hur det varit för honom i skolan.
Artikel om Jessicka som har autism
Det är skillnad på att vara ensam och att känna sig ensam. Jessicka som har autism behöver mycket egentid. Men känslan av att sakna samhörighet med andra och aldrig passa in plågar henne.