Klara Berg berättar om NPF-kompis. Videon sammanfattar det viktigaste av innehållet på den här sidan.

NPF-kompis är ett strukturerat samarbete mellan två vuxna personer med NPF som vill få saker gjorda och skapa en bättre fungerande vardag. Du matchas med någon som har liknande utmaningar och önskemål och som också har NPF. Sen arbetar ni tillsammans – jämlikt och ömsesidigt. Båda ger och får stöd.

Många med NPF vet vad de vill göra – men har svårt att komma igång och hålla i. Att ha en NPF-kompis ger flera fördelar:

  • Du gör sakerna tillsammans med någon som förstår.
  • Du får tydliga ramar och planering som minskar pressen att fatta beslut.

NPF-kompis är inte behandling eller terapi. Det är ett tryggt ramverk för att göra saker tillsammans – digitalt eller fysiskt och i den omfattning ni kommer överens om. Att delta i NPF-kompis kostar ingenting, men du behöver vara medlem i Attention. (Du kan bli det här)

NPF-kompis kan handla om:

  • Att få hjälp att planera veckan.
  • Att komma igång med träning eller promenader.
  • Att studera tillsammans.
  • Att få ordning hemma.
  • Att ta tag i sådant som ofta skjuts upp.

NPF-kompis passar dig som:

  • Har NPF och vill hitta bättre sätt att få vardagen att fungera.
  • Har en vilja att utvecklas och testa nya strategier.
  • Har något konkret du vill komma vidare med.
  • Är nyfiken på att samarbeta jämlikt med en annan person.

Så här går det till:

  1. Du anmäler intresse i vår formulär och svarar på några frågor.
  2. Vi matchar dig med en NPF-kompis som stämmer överens med dina önskemål.
  3. Tillsammans tar ni fram en enkel överenskommelse om vad ni båda ska få ut av tiden tillsammans. Ni får hjälp av er samordnare på Attention.
  4. Ni träffas regelbundet under 12 veckor – digitalt eller fysiskt.
  5. Er samordnare på Attention finns tillgänglig som stöd om det behövs.

NPF-kompis sker under en tidsbegränsad period. Du kan pausa eller avsluta om det inte känns rätt.

Anmälan är för tillfället stängd

Möjligheten att intresseanmäla sig till NPF-kompis är stängd just nu, eftersom vi fått så många ansökningar vi behöver för testperioden. Anmälan kommer att öppna igen när vi hunnit testa och utvärdera metoden. Håll utkik i medlemsnytt för information om när anmälan till NPF-kompis öppnar igen.

Frågor om NPF-kompis?

Klara Berg. Fotografi.

Här nedan hittar du vanliga frågor och svar om NPF-kompis. Om du inte hittar svar på det du under över är du varmt välkommen att kontakta verksamhetsutvecklare Klara Berg.

Klara Berg

Verksamhetsutvecklare Stöd till vuxna med NPF 0735-98 75 80

Frågor och svar om NPF-kompis

Hur kan en träff med min NPF-kompis gå till?

Här är ett exempel på hur en träff kan gå till. Ni bestämmer själva hur just era träffar ska vara.

Du och din NPF-kompis har i intresseanmälan båda valt området fritid och socialt liv. När ni gör er överenskommelse bestämmer ni att ses 1–2 timmar en gång i veckan. Den här gången har ni bestämt att ta en promenad tillsammans.

Inför träffen
Innan ni ses skriver ni några rader i era egna loggböcker. Där skriver ni vad ni vill få ut av träffen. Det kan till exempel vara att få frisk luft, prata en stund eller bolla en fråga ni funderat på.

När ni ses
Ni börjar med en kort incheckning. Ni berättar hur veckan har varit och vad ni vill få ut av promenaden just idag.
Kanske säger du:
“Jag har haft svårt att komma ut den här veckan.”

Du kanske också har en fråga du vill bolla eller ett tips du vill dela med dig av. Din NPF-kompis kan ha något hen vill prata om.

Sedan går ni er promenad. Ibland pratar ni, ibland är det tyst en stund.

Efter träffen
Innan ni skiljs åt gör ni en kort utcheckning. Ni skriver några rader i loggboken om hur träffen kändes och om ni vill göra något liknande nästa gång.

Måste jag vara social eller “bra på samtal”?

Nej. Fokus är att göra tillsammans, inte att vara social på ett visst sätt.

Vad händer om det känns fel med min matchning?

Det är viktigt att samarbetet känns tryggt för båda. Om det efter uppstarten känns som att matchningen inte fungerar kan du kontakta samordnaren.

Vi tittar då tillsammans på vad som inte fungerar och om det går att justera upplägget. Om det fortfarande inte känns rätt kan samarbetet avslutas. I vissa fall kan det vara möjligt att försöka hitta en ny matchning.

Du ska inte behöva fortsätta i ett samarbete som inte känns bra.

Kan jag pausa eller avsluta?

Ja, om du behöver ta en paus eller avsluta går det bra. Kontakta din samordnare på Attention så får du hjälp att avsluta på ett bra sätt.

I materialet finns också råd om hur ni avslutar samarbetet på ett sätt som känns bra för båda.

Finns det någon att prata med om något känns svårt?

Ja. Din samordnare på Attention finns tillgänglig som stöd. Ni har regelbundna avstämningar och du kan alltid kontakta samordnaren däremellan om du behöver.

Vad förväntas av mig?

Att du deltar i samarbetet och försöker bidra på ett sätt som fungerar för er båda. Det kan handla om att träffas enligt överenskommelsen, prata om vad du vill få gjort och ge den andra stöd i det hen vill arbeta med.

Du behöver både kunna ta emot stöd och ge stöd, men det finns inga prestationskrav.

Är det terapi eller behandling?

Nej. Det är ett strukturerat samarbete mellan jämlikar.

Hur mycket tid tar det?

Programmet pågår i 12 veckor från start till avslut.

Hur ofta ni träffas bestämmer ni tillsammans, men vi rekommenderar att ni ses regelbundet och inte för sällan, så att ni hinner lära känna varandra och få kontinuitet i samarbetet.

Under perioden har du också regelbundna avstämningar med samordnaren.

Vad händer om jag inte får plats eller om jag inte matchas med någon?

Vi kan tyvärr inte garantera att alla som anmäler sig får en plats eller en matchning. Om vi inte hittar en passande matchning just nu så sparar vi din intresseanmälan och kan höra av oss igen. Du är också välkommen att anmäla dig igen vid ett senare tillfälle.

Hur gör jag om min NPF-kompis mår väldigt dåligt?

Om din NPF-kompis verkar må väldigt dåligt psykiskt ska du kontakta samordnaren på Attention.

NPF-kompis bygger på ett ömsesidigt samarbete. När någon mår väldigt dåligt blir det svårt att ha den typen av samarbete och personen kan istället behöva mer stöd från vård eller andra instanser.

Du ska inte behöva ta ansvar för att hantera en sådan situation själv.