Att vara förälder och ha NPF

Anette Ekerheim arbetar som enhetschef på Neuropsykiatriska teamet i Jönköping. Hon har träffat många barn och föräldrar med NPF igenom åren och tycker det är angeläget att denna grupp får rätt stödinsatser.

Anette tycker det är viktigt att belysa att det finns stora regionala skillnader kring vilket stöd man som förälder kan få. Det ser väldigt olika ut runtomkring i landet och det är viktigt att man som förälder tar reda på vilket stöd man kan få i just sin kommun eller sitt landsting. Anette berättar om vilka stödinsatser som hon tycker är viktiga att föräldrarna kan få tillgång till:

– Är man vuxen och nyss fått en diagnos så är stödsamtal jätteviktiga. I den typen av samtal ska man få möjlighet att ställa sina frågor om diagnosen och hur man skall tänka och göra. På många ställen finns detta inom vuxenpsykiatri eller habiliteringen. Andra stödinsatser är hjälp med eventuell medicinering, terapi, tekniska hjälpmedel eller mänskligt stöd i sitt hem för att klara det dagliga livet.

Att få ihop föräldraskapet och NPF är inte alldeles enkelt. Att strukturera barnens vardag kan vara en jättestor utmaning om man från början har svårt att strukturera sin egen. Upplever man att det är svårt att få till livet hemma så tror Anette att en boendestödjare kan vara till stor hjälp. Att ha en boendestödjare kan innebära att personen får stöd i att sköta hemmet och planera veckan. Det kan också betyda samtal och samvaro eller stöd att åka kommunalt eller att kontakta myndigheter. Ofta handlar det om att hitta strategier så att vardagen inte blir så energikrävande. Om det är svårt för föräldern med de sociala kontakterna kan en kontaktperson vara ett jättebra stöd. En kontaktperson är en medmänniska som ska fungera som en ”kompis” och ett stöd i vardagliga situationer. De kan följa med på fritidsaktiviteter och hjälpa till att främja sociala kontakter. Att få stöd av ett personligt ombud berättar Anette är ytterligare ett stöd som många blir hjälpta av:

– Ett personligt ombud kan vara bra att ha om man har många kontakter inom sjukvård, socialtjänst och annat. De kan företräda och ge stöd i kontakt med myndigheter och vid olika sammankomster.

Boendestöd, kontaktperson och personligt ombud är insatser som söks via handläggare inom kommunen.

Att träffa andra i samma situation är jätteviktigt för föräldrarna. Habiliteringen i vissa landsting erbjuder anhöriggrupper och ibland erbjuds särskilda grupper för föräldrar med egen diagnos. Det finns också olika patientföreningar – däribland Attention – som erbjuder liknande anhöriggrupper.
De egna erfarenheterna som en förälder med NPF har kan vara väldigt givande för andra föräldrar att få ta del av. Också i kontakten med sina egna barn tror Anette att den egna erfarenheten av NPF kan utmynna i något positivt:

– Det kan också vara en fördel att ha ett barn med samma personlighet eftersom man kan känna igen och verkligen förstå barnets problematik. Då kan föräldrarna efterfråga hjälp eller utredning i ett tidigt skede.
Text & Foto: Ingeli Aalto  


Dela detta: