Vi fick ett brev från en medlem i Attention där hon berättar om sin dotters skolgång. Här kan du läsa hennes solskenshistoria:

solskenshistoria-barnet

“Under 2 års tid satt min dotter (bilden) ensam i en lokal på en skola. Under hela förskoleklassen och under hela ettan. Hon var ett sådant där barn som alla var rädda för och som ingen ville umgås med. Efter år av kamp för att få rätt stöd och rätt skolmiljö fick vi tillslut rätten att byta skola. Idag går min dotter i en resursskola/SU-grupp. Till den nya skolan kom en liten flicka utan att kunna läsa eller räkna. Självkänslan var i botten och hon hade inte fått lära sig de sociala reglerna. Det tog en hel termin innan hon hade förstått att ingen ville henne illa på den nya skolan. Idag älskar hon sin skola och efter 1.5 år har hon börjat läsa och räkna. Det bästa av allt är att hon inte vill missa en enda dag av skolan. När jag ställer frågan om hon har hittat några kompisar så blir alltid svaret samma:
– Mamma på den här skolan är ALLA kompisar och ingen retas när jag ticsar”.


Dela detta: