group of teenagers in the park do selfie

Barns röst

Barns röst var ett treårigt projekt  med syfte att ta tillvara barn och ungas synpunkter på stöd, behandling och bemötande inom vård och omsorg. I projektet arbetade vi för att ungdomar med NPF ska få en ökad känsla av delaktighet och större inflytande över sin egen vård och omsorg. Det kan handla om att förstå vad vårdpersonal pratar om, eller vad behandling och andra åtgärder innebär och har för syfte.

Bakgrund

Tidigare erfarenheter i förbundet och undersökningar från andra organisationer visar att barn med NPF ofta upplever låg grad av inflytande och delaktighet när det gäller deras egen livssituation, undervisning, stöd och behandling. Man samtalar primärt med vårdnadshavaren, vilket formellt är korrekt, men också leder till etiska problem och kan göra att barnet känner sig förbisett. Dessutom går värdefull information om barnets motivation och förståelse av situationen förlorad, vilket kan hämma eller förhindra att insatta åtgärder får effekt. Begriplig information som är anpassad till barn är också en bristvara.

Mål & utförda aktiviteter

Barns röst projektet utvecklade metoder och arbetssätt för att säkerställa att unga med NPF känner sig delaktiga i sin vård och omsorg och att de förstår vad vårdpersonal pratar om, vad som bestäms och vilka åtgärder som sätts in. I projektet skapades även forum och arbetssätt som underlättar för unga att ge information till vuxna så att de kan fatta kloka beslut och tar hänsyn till den ungas bästa.

Genom att bjuda in barn och ungdomar till fokusgrupper, webbchat, fritidsaktiviteter m.m. samlade Barns röst-projektet kunskap och nya idéer. Utifrån detta togs det sedan fram en webbplats med filmer och stödmaterial,. Förutom stödmaterialet, så lades det ut omfattande information om vilka rättigheter man har och hur man kan öka sitt inflytande och bli mer delaktig i sin vårdprocess, På webben finns även material riktat till vårdnadshavare och yrkesverksamma. Barns röst projektet bidrog till ett ökat helhetstänkande som inbegriper såväl miljö, bemötande, individuell anpassning som samverkan mellan vårdgivare, hem och skola.

Inom ramen för projektet anordnades det träffpunkter och lägerverksamhet med syfte att bidra till erfarenhetsutbyte och att utveckla gemenskap med andra barn och unga med NPF.

Syfte

Projektets huvudmål var att utveckla arbetsmetoder tillsammans med barn och unga med NPF som gör dem mer delaktiga i att påverka det egna stödet men även att inspirera dem att undersöka sina egna målsättningar, önskemål och lösningar på problem.

Att samla information i en samhällsguide riktad till barn med NPF om vilka stöd barn har rätt att få i skolan, på fritiden och i hemmet.

Bemanning & organisation

Projektledare för projektet var Linnéa Rosenberg. Projektet var ett samverkansprojekt och bygger på ett nära samarbete med projektets partners och de brukarorganisationer som arbetar för målgruppen. Detta för att på bästa sätt ta tillvara individernas egna berättelser, erfarenhet och kunskap samt för att projektet ska nå så många som möjligt. Officiella samarbetspartners i projektet var KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet) och Habilitering & Hälsa, Stockholms Läns Landsting.

 

 


Dela detta: