Familjelyftet

Nu i september 2018 påbörjar Riksförbundet Attention det efterlängtade projektet Familjelyftet. Projektidén har vuxit fram i takt med att behovet uppmärksammats från flera håll. Finansieringen kommer från Arvsfonden och projektet ska arbeta under tre år.

Många föräldrar kontaktar Riksförbundet Attention för att be om råd när det gäller samhällets stödfunktioner för att få vardagen att fungera. De beskriver ofta en situation av att inte bli förstådd i kontakten med myndigheter och samtidigt ha svårigheter i att veta vilken hjälp de kan få och skulle behöva.

I den enkät som Riksförbundet Attention genomförde (2015) kring hur de kommunala insatserna fungerar för förbundets föräldrar bekräftas denna bild. I enkäten framträdde dessutom en målgrupp tydligt. Föräldrar med egen neuropsykiatriska funktionsnedsättning, npf.

Familjelyftet kommer därför att uppmärksamma den grupp som förutom att vara föräldrar till ett (eller flera) barn med npf, dessutom har egen npf. Vi upplever att mer hänsyn behöver tas till denna grupps utmaningar. Huvudmålet för projektet är att genomföra ett förändringsarbete som stärker föräldrar med egen npf-diagnos i deras föräldraskap och att utveckla metoder för bra möten med socialtjänsten.

Målgrupper

• Familjer där föräldrarna har en npf-diagnos, med hemmaboende barn, som redan är i kontakt med socialtjänsten oavsett vilken insats det gäller.
• Dessa föräldrars barn.
• Handläggare inom socialtjänsten.

Mål med projektet

• Stärka de berörda medlemmarna genom att lyfta deras röster, visa hur man kan använda sina egna erfarenheter för att skapa positiva förändringar, informera om deras rättigheter, samt ta fram verktyg som ger förutsättningar för bra möten och ökade möjligheter att föra sin egen talan.
• Föra fram föräldrarnas erfarenheter och synpunkter på förbättringsbehov när det gäller socialtjänstens sätt att fungera för familjer med npf
• Genom metodstöd bidra till en mer tillgänglig socialtjänst vars insatser präglas av delaktighet, kvalitet, rättvisa och likabehandling när det gäller våra målgrupper.

Samarbetspartners

En förutsättning för att lyckas med förändringsarbete är att det görs i samverkan. Vi är därför glada över att kunna genomföra detta projekt tillsammans med Jönköpings kommun och Lidingö stad, två kommuner som själva har ett starkt intresse för förändringsarbete tillsammans med målgruppen.

Andra samarbetspartners är Sveriges kommuners och landstings avdelning för vård och omsorg, Vuxenskolan och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH.

Metod

Genom vårt samarbete med Jönköpings kommun och Lidingö stad, ska vi få hjälp att nå målgruppen. Tillsammans ska vi utveckla ett tvärprofessionellt teamarbete kring hur vi stärker kommunikationen mellan målgrupper och socialtjänst. Vi kommer bland annat genomföra fokusgrupper och workshops med föräldrar med npf och på så sätt samla kunskap om hur det är att vara förälder med npf i mötet med socialtjänsten. Under hösten kommer även en enkätundersökning genomföras.

Varför projektet är så viktigt!

För många personer som lever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf, är insatser från samhället helt nödvändiga för att få vardagen att fungera. En stor utmaning är att samhället med välvilja ofta ställer krav på att den sökande själv kan beskriva sina behov. Detta kan vara särskilt svårt för personer med npf. Det är inte ovanligt med en rädsla för att ha kontakt med myndigheter samtidigt som en npf-diagnos kan innebära svårigheter med tidsuppfattning, att hantera intyg och blanketter och att fokusera. Avgörande aspekter som gör att möten och kontakt med myndigheter blir svårare än för andra. Det inre kaos som kan råda vi olika former av npf-diagnoser syns inte alltid utanpå personen vilket kan bidra till minskad förståelse för dennes behov.

”Framförallt är det en djungel att ta sig fram genom de olika möjligheterna till stöd, vad som finns och var. Att förstå vad de olika insatserna innebär, för att förstå vad man själv behöver, för att kunna välja vad man ska söka… också slitsamt psykiskt, att behöva lyfta allt det som är problematiskt, varje gång något nytt ska provas. Allt det där man helst inte vill tänka på i sin redan pressade situation, som man försöker kalla vardag”

(Förälder med npf)

Resultatet blir att det kan ta tid innan föräldrarna söker stöd, att omfattningen av behovet hinner öka under tiden och att insatserna inte möter behovet. Inkorrekta insatser kan i sin tur leda till onödigt omfattande ingripanden, samtidigt som det innebär ett ökat lidande för individerna och en ökad kostnad för samhället. I många fall leder bristen på stöd till att föräldrar går ned i arbetstid eller blir sjukskrivna för att kompensera det bristande stödet eller orka genomföra den samordning av insatser som behövs. För föräldrar med egen funktionsnedsättning blir detta än mer krävande och kan få allvarliga konsekvenser för den egna hälsan.

En brist på kunskap om npf i utredningen av behov av stöd i en familj riskerat att resultera i felaktiga bedömningar av hur behovet ser ut, hur insatserna bör utformas och hur olika behov kan relatera till varandra. Därför är det viktigt att projektet kan utforma arbetssätt för att göra föräldrarna med egen funktionsnedsättning mer delaktiga i processen. Grunden ligger i att öka kunskap om npf för samtliga involverade.

Känner du igen dig?

Kontakta vår projektledare:
Elisabeth Gunnars 
elisabeth.gunnars@attention.se