Under lång tid så har kvinnors NPF inte synliggjorts men de senaste åren har intresset och kunskapen ökat. Nu är det dags att vi tillsammans sprider det vi vet om att leva med NPF som kvinna! På den här sidan samlar vi innehåll kopplat till just tjejer och NPF.

Filmen “Medsyster med NPF”

En monolog inspirerad av berättelser från kvinnor med NPF framförd av skådespelaren Lo Kauppi.


Skrivande – ett sätt att hantera livet med NPF

Författaren och journalisten Johanna Schreiber. Hon har kommit fram till olika strategier och knep för att ro iland med sina textproduktioner. Nu vill hon hjälpa andra att också hitta skrivandet eftersom det hjälpt henne att hantera livet och sin funktionsnedsättning. 


Att vara mamma och ha NPF

Läs intervju med Lotta Borg Skoglund, överläkare på SMART psykiatri, forskare och författare om mödraskap med NPF.


Boktips om att vara kvinna och ha NPF

På senare tid har det kommit ut litteratur som tittar på just att vara kvinna och att ha NPF. Två böcker som Attention gärna rekommenderar är “Autisterna – om kvinnorna på spektrat” och “Inte bara Anna : Asperger och stress”. Vi träffade författarna Clara Törnvall och Elisabeth von Zeipel för att få höra mer om böckerna.

Boken “Autisterna – om kvinnorna på spektrat”

Clara Törnvalls bok “Autisterna – om kvinnorna på spektrat” är en personlig essä som dels handlar om författaren själv men som också undersöker hur den autistiska kvinnan har tagit plats i kulturen, myterna och samhället genom tiderna.


Om författaren Clara Törnvall

Clara Törnvall var 42 år när hon fick diagnosen autism nivå 1. Mycket av det som tidigare varit förvirrande fick förklaring. Hon gjorde research om autism och upptäckte att det saknades böcker som beskrev sådana som henne själv; högfungerande kvinnorna med autism. Så hon skrev en själv.

Boken “Inte bara Anna: Asperger och stress”

Elisabet von Zeipels och Kerstin Alms bok “Inte bara Anna: Asperger och stress” kom ut 2015 och lika aktuell idag som när de kom ut. Den handlar om barnen med autism som tar ”slut” i skolan och blir hemma utbrända.  


Om författaren Elisabet von Zeipel

Elisabet von Zeipel är speciallärare med lång erfarenhet av barn och ungdomar med bland annat Asperger. Tidigt blev Elisabet varse hur stressutsatta barn med Asperger är. Senare arbetade hon på Aspergercenter. Elisabet är en ofta anlitad handledare och föreläsare.

”Jag gått igenom hela mitt liv med hjälp av huvudpersonerna”

Madeleine Lönnö skrev Ensamheten kan knappast bli större i samband med att hon vid 54 års ålder fick en adhd-diagnos. I boken får vi möta Olivia och Niklas, en äldre dam och en ung man, som lär känna varandra när Olivia blir inneboende hos Niklas i den stora villa han ärvt av sina föräldrar. Det framgår snart att det något omaka samboparet har en del att lära av varandra och att Niklas stora svårigheter att få ihop livet blir en utmaning som Olivia tar sig an. 

Vill du starta bokträff i din förening?

Då kan ju just temat “Tjejer och NPF” vara alternativ! Nedan finner du allt du behöver veta för att komma igång.

Psst! Har du svårt att få ihop deltagare till en bokträff? Delta istället i vår digitala träff om boken “Inte bara Anna” som leds av Cecilia Brusewitz, kommunikatör på Riksförbundet Attention. Länk till inbjudan och anmälan.


Tjejer med NPF på barnmorske – och ungdomsmottagningarna

Idag visar forskningen hormoner kan påverka flickor och kvinnor med NPF. Det kan också finnas särskilda utmaningar när det kommer till att ta hand om alla förändringar som sker i kvinnokroppen under livets gång. Hur tänker personalen på Tjejer med NPF på barnmorske – och ungdomsmottagningarna kring tjejer med NPF? Finns det anpassat stöd och anpassningar? Attention träffade tre barnmorskor för att få veta mer.  

Barnmorskan som träffar blivande mammor med NPF

Attention träffade Elvira Niklasson, barnmorska på Farstas barnmorskemottagning för att få veta mer om vad de ser i mötet med blivande mammor med NPF. 

UNG FUNK utbildar ungdomsmottagningarna om funktionsnedsättningar

Nästan 90 % av alla ungdomar som besöker ungdomsmottagningar i Stockholm är tjejer. Och många har NPF. I syftet att möta dem, och andra ungdomar med funktionsnedsättningar, med rätt stöd och anpassningar så har barnmorskan Margareta Hagwall Stillerud drivit projektet UNG FUNK tillsammans med kollegor från Habiliteringen. UNG FUNK har utbildat, och även diplomerat, ungdomsmottagningarna i Stockholm och ska fortsätta sitt arbete runt om i Sverige.


Tjejers specialintressen

När man pratar om NPF och specialintressen så tänker många på en pojke eller man som man ägnar sig åt typiskt ”manliga” intressen, som fordon och datorer. Men var finns tjejerna med specialintressen och varför pratas det så lite om dem? Har inte tjejer specialintressen? Jo, det har de. Nedan får du träffa Linn och Pip som berättar om just sina specialintressen. Du får också träffa forskaren Svenny Kopp som ger en fördjupad bild av tjejers specialintressen.

Människor och kreativitet som intresse

Linn har ”jättemånga” specialintressen. De kommer och går i perioder, förutom intresset för hur människor fungerar och beter sig. Men de flesta faller in under kategorin “kreativt skapande”. 

– Som barn har jag byggt kartonghus och snickrat leksaker med farfar. Min första dikt skrev jag som treåring och i tonåren var jag mest intresserad av poesi, noveller, fotografi och bildredigering, som sedan fått sällskap av att göra musik, kollage, rita, måla, sy, virka, sticka, skapa saker i lera, linoleum, återbrukskonst. Och så vidare i all oändlighet, skrattar hon.

Pips specialintresse är raggarbilen Ragge

Ragge är en Volvo Amazon som Pip Carlsson har haft sedan 2005. ”Vi har ett bråkigt förhållande och han blir aldrig färdig, men i bilen försvinner all ångest och ilska.” Hennes bilhobby är ett specialintresse som har funnits hela livet. Hon arbetar i verkstad med att bygga lastbilstrailrar – fritiden ägnas åt bilträffar och att uppfinna lösningar på Ragges problem. 

Pionjären Svenny Kopp synliggör flickors specialintressen 

Svenny Kopp, läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri, har kämpat för att synliggöra flickor med autism i trettio år. Hon har mött hundratals flickor som intensivt beskrivit sitt specialintresse för exempelvis djur, koreanska dramer, samisk och japansk kultur, katastrofer och språk. ”Flickor har sällan fått diagnos tidigare för man har inte sett deras specialintressen.”