Föräldrarnas egna berättelser

Många föräldrar som har barn med NPF beskriver skolan som navet i familjen. Fungerar tillvaron i skolan på ett bra sätt flyter ofta det övriga familjelivet på. När skolan brister i sina stödinsatser till barnet börjar den stora kampen som så många föräldrar känner igen sig i. Det kan kännas trösterikt att veta att du inte är ensam, utan att ni är tusentals föräldrar därute som kämpar med liknande saker. Nedan får ni träffa några av dem.

– Hans skola lyssnar på oss. Det händer saker när vi ber om det. Å andra sidan är det ju rätt enerverande att det händer saker enbart när VI ber om det. Hade vi inte legat på hade det ju inget hänt. Det är vi som ger förslagen i åtta eller nio fall av tio.

Anna, mamma till en son med Tourettes syndrom och AST.

– Bemötandet på den nya skolan var som en öppen famn efter alla jobbiga år. Både biträdande rektorn och flertalet lärare fokuserade på Samuels rättigheter till en bra utbildning, inte bara på hans problem.

Git, mamma till son med adhd och dyslexi.

Konkreta tips och råd

Att ha ett barn med NPF i skolan kräver ofta oändligt många möten. Inför och under dessa möten med rektor, lärare eller elevhälsan är det bra att du som förälder känner till lite mer om elevens rättigheter, samt förbereder dig så gott som möjligt inför mötena. Förhoppningsvis kan skrifterna och artikeln nedan vara en hjälp på vägen.

Ordlista för föräldrar som har barn med NPF i skolan

Vad gäller egentligen när ens barn har svårt att klara skolans kunskapskrav? Vad kan man förvänta sig av skolan? Vem ska man vända sig till? Det är inte lätt att veta och särskilt inte när orden som skolan använder ibland känns som rena rama grekiskan. I ordlistan nedan har vi därför samlat de vanligaste orden och begreppen som ofta används i skolans värld. 

Länk till ordlistan

Skolguiden – om rättigheter

Få det att funka i skolan

Tips från juristen


Problematisk skolfrånvaro

I den växande gruppen av elever som inte längre vill gå till skolan finns många elever med NPF. Att motståndet till skolan har byggts upp så pass att barnet inte längre vill gå dit innebär ofta en svår tid för barnet – såväl som för resten av familjen. Allt kretsar kring barnets skolgång och familjer hamnar i onda cirklar som är svåra att bryta.

Nadja Yllner om sin bok ”Hon kallades hemmasittare

I boken berättar författaren och föräldern Nadja Yllner om åren när hennes dotter inte kunde gå i skolan, om barnen som ingen myndighet brytt sig om att räkna och om betydelsen av att ta det lugnt. 

Läs artikeln med Nadja

När dottern Lisa plötsligt slutade gå till skolan

Per och Evas dotter Lisa har en komplicerad skolgång bakom sig. Redan i tredje klass började Lisa känna ett motstånd till att gå till skolan. År av bråk, gråt och ångest inför skolan avlöste varandra. Skolan skuldbelade föräldrarna och omgivningen kom med goda råd. När Lisa vid 12- års ålder fick diagnosen Aspergers syndrom föll många pusselbitar på plats – men långtifrån alla. Kampen med Lisa visar sig ha slitit hårt på familjen.

Läs artikeln om Lisa och hennes föräldrar

”Hemmasittare med AST är ofta utbrända”

Elisabet von Zeipel är specialpedagog som arbetat med utredning av barn med NPF på Astrid Lindgrens Barnsjukhus och med föräldrautbildning på Aspergercenter i Stockholm. Hon är också författare till boken ”Asperger och stress – Inte bara Anna”.

Läs artikeln om Elisabet