Autismspektrumtillstånd är ett samlingsbegrepp för olika autismdiagnoser som påverkar ens sätt att tänka, vara och kommunicera med andra människor. Hur diagnosen tar sig i uttryck ser väldigt olika ut från individ till individ.
Se vår film om AST, där barn berättar om sin egen diagnos:
Fakta om AST
Under flera år har det pågått arbete med att revidera diagnosmanualen DSM-5. Det har pågått många diskussioner kring vilka begrepp eller benämningar som ska gälla. Forskare har funnit att det inte finns vetenskapligt stöd för att de autismdiagnoser som finns idag, verkligen är olika tillstånd/diagnoser. Istället tänker man nu att det rör sig om samma svårigheter och att allt ryms inom begreppet Autism, men att olika individer fungerar olika inom detta spektrum. När samlingsdiagnosen Autismspektrumtillstånd (AST) ställs så ska följande alltid specificeras:
- Om diagnosen är med eller utan samtidig intellektuell funktionsnedsättning.
- Om diagnosen är med eller utan samtidig nedsatt språklig förmåga.
- Om diagnosen är förenad med känt medicinskt eller genetiskt tillstånd eller känd miljöfaktor.
- Om diagnosen är förenad med annan utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse – såsom psykisk ohälsa eller beteendestörning.
Vad betyder autismspektrumtillstånd?
Autism
Autism innebär att hjärnan hanterar information på ett annorlunda sätt än hos de flesta andra, det påverkar hur man förstår och funkar tillsammans med andra personer.
Spektrum
Ordet spektrum betyder att det inte finns tydliga gränser, utan att man kan ha olika lätt eller svårt för olika saker.
Tillstånd
Ordet tillstånd betyder att det är ett sätt att vara, och inte en sjukdom som man kan bli frisk ifrån.
Attention får ofta frågor om Aspergers syndrom som försvann i och med diagnosmanualen DSM-5. Även om Aspergers syndrom inte längre sätts som diagnos, så finns den i allra högsta grad kvar för dem som hade diagnosen sedan tidigare. Vi väljer dock att inte ha med en specifik faktatext om just Asperger.
Hur märks det att man har AST?
AST innebär att man har varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och interaktion i ett flertal olika sammanhang. Diagnosen innebär också att man ofta har begränsade repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter. Det kan ta sig uttryck i oflexibel fixering i rutiner och starkt begränsade intressen. Det är också vanligt att personer med AST är över- eller underkänsliga för olika sinnesintryck – såsom ljud, ljus, lukt och beröring. Symptomen för AST– och graden av symptom – varierar från individ till individ.
Kärnsymptomen för AST
- Svårigheter i kontakten med andra människor
- Specialintressen som kan uppta stor del av uppmärksamhet och tid
- Svårigheter att förstå och använda språket i kommunikationen med andra
- Bristande motorik
- Lätt att hamna i tvingande rutiner eller handlingar
- Säregna eller ovanliga sinnesintryck
Många är ovanligt stresskänsliga, psykiskt sårbara och har en tendens att utveckla psykiatriska symptom. Det kan vara ångest, ångestattacker, tvångstankar/tvångshandlingar, depressioner eller fobier. Men AST innebär inte bara problem. I rätt miljö kan många av de egenskaper som är vanliga hos personer med diagnosen vara en tillgång. Till exempel stor uthållighet och ovanligt god koncentrationsförmåga.
Diagnostisering
En utredning görs på en psykiatrisk mottagning och består i huvudsak av två delar – samtal och neuropsykiatrisk undersökning. Genom samtal tar den som gör utredningen reda på hur personen fungerat från barndomen och framåt, för att se om den har de svårigheter som är typiska för AST. Efter det görs en neuropsykiatrisk undersökning med tester för att bland annat kartlägga intellektuell förmåga, omvärldsuppfattning och problemlösningsförmåga.
Leva med AST
AST kan inte botas och försvinner inte med åren, men situationen brukar se olika ut i olika åldrar. Mindre barn klarar sig vanligtvis med stöd av föräldrar och förskolepersonal. I grundskolan brukar svårigheterna öka och ofta är problemen som störst under tonåren. Vuxna kan däremot må ganska bra eftersom de lärt sig hur de fungerar och vad de behöver.
Vissa, men långt ifrån alla, mår bättre av medicinering. De mediciner som kan bli aktuella är till exempel Melatonin mot sömnrubbningar och olika antidepressiva preparat.
Omgivningens betydelse
En förstående och accepterande omgivning är avgörande för att personer med AST ska må bra. Det finns tre nyckelord som det är bra för omgivningen att tänka på:
Kunskap
Alla som berörs behöver kunskap om de vanligaste symtomen och vad som kan göras för att underlätta i skolan, på arbetet och i vardagslivet. Kunskap hjälper omgivningen att förstå hur personer med AST tänker och hur varje individs möjligheter, svårigheter och behov av stöd ser ut.
Anpassning
Anpassa kravnivån för att undvika stress. Se till att personen får möjlighet att lyckas genom att ge mycket beröm och undvika kritik och tjat.
Respekt
Visa individen respekt. Ingen är en funktionsnedsättning – utan först och främst en individ med en egen unik personlighet
Vi har AST – personliga berättelser
Film om Marcus som har AST
En film där Marcus med AST berättar om hur det varit för honom i skolan.
Artikel om Jessicka som har autism
Det är skillnad på att vara ensam och att känna sig ensam. Jessicka som har autism behöver mycket egentid. Men känslan av att sakna samhörighet med andra och aldrig passa in plågar henne.