Alla kan ha svårt att fokusera, sitta stilla och kontrollera impulser ibland, särskilt vid trötthet och stress. Men för en del barn, ungdomar och vuxna är problemen ständigt närvarande och påverkar allvarligt sättet att fungera i vardagen. Då kan det vara berättigat att tala om diagnosen adhd.

Se vår film om adhd, där barn berättar om sin egen diagnos:

Hur märker du att du har adhd?

Adhd yttrar sig på olika sätt hos olika individer och under olika tidpunkter i livet. Svårighetsgraden och typen av svårighet varierar från person till person.

Kärnsymptomen för adhd

1. Uppmärksamhetssvårigheter

Kan visa sig genom till exempel koncentrationssvårigheter, slarvighet, glömskhet och lättstördhet. Många blir lätt uttråkade och har svårt att slutföra saker som de inte är väldigt intresserade av.

2. Impulsivitet

Kan visa sig genom starka och svårkontrollerade känsloreaktioner, dålig förmåga att lyssna på andra och svårigheter att hantera ostrukturerade situationer som kräver reflektion och eftertanke. Hos en del leder impulsiviteten även till motorisk klumpighet.

3. Överaktivitet

Handlar egentligen om svårigheter med att reglera aktivitetsnivån efter det man gör, så att den antingen är för låg eller för hög. Svårigheter att varva ner och sitta still kan varvas med extrem passivitet och utmattning. Överaktiviteten hos barn är ofta fysisk, hos vuxna visar den sig bland annat genom påtaglig rastlöshet och sömnproblem.

En del personer med adhd har bara ett av kärnsymtomen medan andra har flera.

I diagnosmanualen DSM-5 tog man bort add som diagnos och lät den istället ingå i den generella adhd-diagnosen. Trots detta så skiljer sig symptomen avsevärt. Hos personer med add saknas överaktiviteten helt. De har snarare lägre aktivitetsnivå än normalt.

Diagnostisering av ADHD

Utredning

För att avgöra om en person har adhd görs en noggrann utredning av psykolog, läkare och om det gäller ett barn även en pedagog. Ibland medverkar även andra yrkesgrupper, som logopeder, sjukgymnaster eller arbetsterapeuter.

Utredningen består av medicinsk undersökning, tester samt intervjuer med personen som utreds och anhöriga. Om det gäller ett barn intervjuas även förskole- eller skolpersonal. Diagnostiseringen av vuxna kräver att man bedömer både den aktuella situationen och symtom under uppväxten. Det främsta syftet med utredningen och diagnostiseringen är att skapa förståelse för personens förutsättningar och på så sätt lägga grunden för ett lämpligt bemötande från omgivningen.

Leva med adhd

Det finns mycket som kan underlätta för personer med adhd och ge bra förutsättningar för att få en fungerande vardag.

  • Välstrukturerad vardag. Krav, förväntningar och miljö behöver anpassas för att undvika stress och överbelastning.
  • Psykosociala insatser. Insatserna kan vara anhörigutbildningar, anpassning i skolan och på arbetsplatsen.
  • Medicinering. För att lindra symtomen vid adhd förskrivs ibland centralstimulerande medicin.
  • Förstående omgivning. Omgivningen spelar en avgörande roll för hur allvarlig funktionsnedsättningen blir. En förstående omgivning underlättar livet för den som har adhd och ökar chanserna till en välfungerande vardag.

Vi har adhd – personliga berättelser

Filmen ”Imorgon ska jag vara normal”

En film där fyra ungdomar med NPF berättar om hur det varit för dem i skolan.

Filmen ”Jag har adhd”

En film där flera personer berättar om hur de upplever sin adhd-diagnos.

Artikel om Tove som har adhd

– Jag vill göra vad jag kan för att tjejer med ADHD som sitter tysta och håller allt inom sig, ska upptäckas och få hjälp i tid, säger journalisten och författaren Tove Lundin som själv inte förstod varför hon kände sig annorlunda som barn förrän hon fick förklaringen 30 år senare.

Läs artikeln om Tove

Tips på andra webbsidor om adhd