Alla kan vi vittna om hur avgörande ett bra bemötande i vården och samtal som skapar mening kan vara. Att bli sedd, hörd och respekterad borde vara en självklarhet men så enkelt är det inte. Vi känner oss ofta missförstådda och tycker inte att vi får den hjälp vi behöver. Hur kan det bli bättre? Hur gör man? Attention pratade med Annika Brar och Johan Bysell – båda profiler inom Attention som har många års erfarenhet av att träffa personer med NPF.
Annika Brar är specialistläkare i psykiatri, tidigare chef inom habiliteringen i Stockholm och numera habiliteringsläkare i regionen. Annika har tidigare varit med och tagit fram vårdprogram och riktlinjer för NPF och nu arbetar hon mycket med utbildning och handledning av vårdpersonal, bland annat i hur bemötandet av patienter kan bli bättre. Johan Bysell, han har examen i psykologi med vidareutbildning inom relationell psykoterapi. Han har bland annat startat och lett samtalsgrupper inom Attention Stockholm sedan 2010 och är en mycket uppskattad föreläsare. Nyligen gav han ut boken ”Perspektiv som gör skillnad – meningsskapande samtal i praktiken” tillsammans med psykologen Mikael Hjerth. En handbok i konsten att samtala.
Lyssna, lär och försök förstå
– Det vanligaste felet i bemötandet av personer med NPF är man tror att andra människor tänker och fungerar ungefär som en själv, säger Annika Brar. När de inte gör det blir man irriterad, tar avstånd och tycker att den andra personen beter sig konstigt. Det näst vanligaste felet, fortsätter hon, är att man tror att alla med en viss diagnos behöver ett visst bemötande. Så är det inte! Alla är olika vare sig vi har adhd, är autistiska eller neurotypiska.
– För att mötas måste minst en av parterna vara nyfiken på den andra. Lyssna, lära och förstå. Ha fokus på hur jag som läkare eller annan personal kan stötta dig så att det funkar. I vården ligger såklart det största ansvaret för ett bra möte på den professionella, som bör ha lättare att anpassa sig än den som söker hjälp i en utsatt situation. Kanske med tidigare negativa erfarenheter.
Nyfikenhetens betydelse för att bygga en relation med patienten har blivit något av en mission för Annika.
– Mitt jobb som läkare blir så mycket roligare. Det är som magi att på riktigt möta någon som fungerar helt annorlunda än jag själv.
Men tyvärr finns det många av hennes kollegor som inte tar del av den magin.
– Experter, framför allt läkare, gillar att vara experter. Då är man ofta lite mindre nyfiken. Många är också stressade och hinner inte se betydelsen av att lära känna sina patienter.
Engagemang syns på behandlingsresultatet
Annika menar också att det är en investering. Jobbet som läkare blir roligare och patienten mår så mycket bättre. Även behandlingsresultatet påverkas av hur mötet fungerar. Om du inte känner dig sedd och litar på din doktor kommer du inte följa hens råd och ordinationer.
Johan Bysell nickar instämmande och hänvisar till en studie som omnämns i boken som bekräftar detta.
– Studien visar att de läkare som ägnat några minuter längre åt att lära känna sina patienter, skattas högre än de som varit mer tidseffektiva.
– Samtal är mer konst än vetenskap, säger Johan Bysell.
Det är en konst att lyssna in personen, skapa kontakt och vara följsam till personens unika situation och behov, menar han.
Att leda samtal är som ett hantverk
När det kommer till att skapa goda samtal visar forskning att relationen är viktigare än metoden. Johan beskriver arbetet med att leda samtal som ett hantverk och betonar vikten av att be om feedback och hålla hantverket levande genom att reflektera över det, gärna ihop med sina kollegor. Ett viktigt steg kan då vara att öva på det som kan vara utmanande och svårt i kontakten med andra. I Johans och Mikael Hjerths bok ”Perspektiv som gör skillnad – meningsskapande samtal i praktiken” går de igenom 10 nedanstående perspektiv som kan vara mycket användbara att reflektera kring om man arbetar inom vården.
Tio perspektiv som är bra att tänka på i mötet med personer med NPF:
- Kontakt – samarbeta och skapa relation. Vikten av att värma upp samtalet och skapa kontakt.
- Bekräfta – tryckutjämna det som är svårt. Bekräfta och validera det som känns och upplevs.
- Sortera – ta sikte utifrån intentioner. Hitta ett gemensamt fokus för samtalet utifrån vad personen vill.
- Bredda blicken – ta hjälp av tidsresor. Ställ frågor om hur personen önskar sin framtid.
- Zooma in blicken – synliggör det osynliga. Ställ frågor som hjälper till att få syn på värdefulla detaljer och ”må-bra-mönster”.
- Experimentera – att utforska utan att kunna göra fel. Bjud in till stunder av lättsamhet och nyfikenhet även i det som är utmanande och svårt.
- Mobilisera rötter – befäst resurser genom självreflektion. Hjälp till att öka greppbarhet och beredskap genom att utforska och fråga om detaljer.
- Myrsteg – små steg leder längre. Kalibrera förväntningar och öka motivationen genom att bryta ner uppgifter i små steg.
- Samla ihop – sammanfatta det viktigaste. Kontinuerligt stämma av samtalet och återge det viktigaste.
- Lär av feedback – utvecklas genom återkoppling. Be om feedback och gör det pratbart att stämma av relationen, ramen och säkerställ att ni pratar om det som är mest angeläget och viktigast.
Text: Lillemor Holmgren Foto: Erik Ardelius