En elev i en skola i södra Sverige har med hjälp av antidiskrimineringsbyrån Malmö mot diskriminering stämt skolans huvudman för diskriminering på grund av brist i stöd och anpassningar. Skolan hade konstaterat att eleven hade problematik som påverkade hans skolgång. Trots konstaterat behov av stöd fick eleven inget stöd under ett års tid – en period som eleven även utreddes för autism.
För att det ska räknas som diskriminering enligt diskrimineringslagstiftningen så måste det som personen utsatts för vara kopplat till någon av diskrimineringsgrunderna. I det här fallet behövde domstolen alltså ta ställning till om det som eleven utsattes för var på grund av att eleven hade en funktionsnedsättning.
I domen fastställer hovrätten att det är problematiken som eleven har och inte själva diagnosen som är avgörande när man gör bedömning om det handlar om diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Det innebär att en person som har en tydlig neuropsykiatrisk problematik inte behöver ha fått en diagnos för att omfattas av diskrimineringslagstiftningens skydd.
– Alla domar är individuella, men vi ser ändå att den här domen som en tydlig markering. Domen lyfter så tydligt att diskriminering är kopplad till själva problematiken och inte till en diagnos, säger Anki Sandberg förbundsordförande på Attention. Vi ser att domen kan bidra till att det blir ännu tydligare att stöd ska ges så fort behov uppstår – skolan måste ta problematiken på allvar och kan inte kräva eller vänta på att en diagnos sätts. Nu hoppas vi att många huvudmän tar detta på allvar och arbetar aktivt för att alla elever får stöd när problemen uppstår. Inte när det en diagnos är på plats!.
Trots många klargöranden – huvudmannen döms inte för diskriminering
Trots många klargörande delar i hovrättens dom så gjorde hovrätten bedömningen att skolan inte hade diskriminerat eleven genom bristande tillgänglighet. Detta motiverade de med att i just detta specifika fall hade eleven en så komplex problematik att skolan, trots att eleven omfattas av diskrimineringslagstiftningen i och med funktionsnedsättning och eleven bedömts ha missgynnats på grund av att stöd inte har getts utifrån behov, inte kan antas ha förstått eller kunde ha förstått att problematiken i den här specifika elevens fall berodde på en funktionsnedsättning. Malmö mot Diskriminering konstaterar att de kommer att överklaga domen.
Läs mer om domen på Malmö mot Diskriminerings webb, där finns även domen att läsa i sin helhet!
Kort fakta kring diskriminering i skolan
Den lag som styr skolors arbete kring stöd till elever i skolan är Skollagen. Där framgår att elever med funktionsnedsättning har rätt till stöd för att kompensera för de svårigheter som funktionsnedsättningen medför. Om man upplever att skolor inte ger det stöd som man som elev med funktionsnedsättning har rätt till kan det vara så pass allvarligt att det utgör diskriminering enligt diskrimineringslagen. Det man tittar på då är bristande tillgänglighet.
Bristande tillgänglighet i skolan
Alla barn ska ges möjlighet att nå så långt som möjligt i skolan utifrån sina egna förutsättningar. Enligt skollagen måste därför skolan göra extra anpassningar och sätta in särskilt stöd för att elever som befaras att inte nå kunskapskraven ska få den hjälp de behöver. Skolan är också skyldig att ge särskilt stöd till elever som klarar kunskapsmålen men som uppvisar andra svårigheter i skolan. Skyldigheten att ge stöd gäller oavsett om ett barn har en funktionsnedsättning eller inte.
När ett barn som har en funktionsnedsättning inte ges det stöd som den har rätt till utgör det diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Det innebär att skolan inte bara bryter mot skollagen utan även mot diskrimineringslagen.
Diskrimineringslagens definition av funktionsnedsättning är ”varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå”. Exempel på funktionsnedsättningar är cerebral pares, hörselnedsättning, ADHD, autism och dyslexi. Det finns inget krav på diagnos i lagen.
Tidigare praxis
Sedan november 2020 är det fastställt i praxis att skolor som inte lever upp till skollagens krav på att ge elever med funktionsnedsättningar extra anpassningar och särskilt stöd inom rimlig tid utsätter dessa elever för diskriminering i form av bristande tillgänglighet.
Läs mer om hovrättsdomen från år 2020.
Malmö mot diskriminerings pågående projekt Rätt på riktigt
I projektet Rätt på Riktigt samverkar Malmö mot Diskriminering med 25 olika organisationer med det gemensamma syftet att se till att fler elever med särskilda behov ska få sina rättigheter tillgodosedda i skolan. Bland samverkansorganisationerna finns Riksförbundet Attention, Funktionsrätt Sverige, Riksförbundet FUB, Dyslexiförbundet, RBU, Föreningen Wadajir, Spelis, Sveriges elevråd, flera av landets antidiskrimineringsbyråer samt föräldranätverken Elevens rätt och Rätten till utbildning.
Projektet finansieras av Allmänna Arvsfonden men alla kostnader som rör domstolsprocesser (till exempel arbetstid) står Malmö mot Diskriminering för.
Läs mer om projektet och om bristande tillgänglighet i skolan
Fakta om Malmö mot Diskriminering
Malmö mot Diskriminering är en ideell organisation med lång erfarenhet av att möta människor som diskrimineras. Vi ger råd och stöd till enskilda, kostnadsfritt. Vi är en av få aktörer som driver domstolsprocesser i diskrimineringsmål. Vi stödjer organisationer i att stå upp för allas lika värdighet och vi agerar mot diskriminering i samverkan med civilsamhället, privat och offentlig sektor. Malmö mot Diskriminering är en av Sveriges 18 antidiskrimineringsbyråer.
Faktarutans text och texten om projektet Rätt på riktigt är från Malmö mot Diskriminering